fördjupning om AD-domar om avskedanden

Vittnena förbereds noga av parterna

Vittnen är ofta nyckelpersoner i Arbetsdomstolen. Utan deras berättelser är det vanligtvis meningslöst med en stämning, och domstolen kan inte ta ställning till frågan. Bilden föreställer en av Arbetsdomstolens sessionssalar.

I Arbetsdomstolen mönstrar parterna vittnen som stöder den egna versionen av den omtvistade händelsen och lagtolkningen. Ändå händer det att både fack och arbetsgivare kallar samma person till vittnesbåset.

Publicerad Uppdaterad

Vittnesed

Vittneseden lyder: ”Jag (namn) lovar och försäkrar på heder och samvete att jag ska säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra.”

Eden syftar till att vittnet ska känna det stora allvaret i förhöret och påminnas om det väldigt viktiga i att säga sanningen.

Sanningsförsäkran: I Arbetsdomstolen kan även parterna i målet höras. Då avlägger de sanningsförsäkran som liksom vittnesed innebär att den som förhörs inte får ljuga eller hålla inne med vad den vet

När en tvist är så pass infekterad att den varken kan lösas i lokala eller centrala förhandlingar återstår bara Arbetsdomstolen. Då är vittnen nyckelpersoner. Utan deras berättelser är det vanligtvis meningslöst med en stämning, och domstolen kan inte ta ställning till frågan.

– Vi behöver veta om det finns personer som kan berätta om vad som har hänt på arbetsplatsen. Det är det första man gör i ett ärende, säger arbetsrättsjurist Ellinor Gudmundsson på LO-TCO Rättsskydd.

Inte minst i mål om uppsägningar och avskedande är detta viktigt. Bara i de tio domar som under de senaste tolv månaderna handlar om sådant har över 80 personer kallats till vittnesbåset. Dessutom har tio målsägare förhörts under sanningsförsäkran.

Redan i de första kontakterna med ett vittne som kan ha gjort intressanta iakttagelser ställer juristerna detaljerade  frågor. 

Genom frågebatteriet tar de reda på om personens utsaga skulle vara ett stöd för deras sida i rättegången.

Både Ellinor Gudmundsson och hennes kollega på arbetsgivarsidan, Jonas Stenmo på Almega, förfar på samma sätt.

– Vi frågar personer vad de har varit med om och ställer ungefär de frågor som skulle ställas i en rättssal, säger han.

Men världen är inte svartvit. Ett vittne för den egna sidan kan också ha uppgifter som talar till motpartens fördel.

Vittnesplikt

  • I Sverige råder allmän vittnesplikt.
  • Varje person är skyldig att vittna i domstol om åklagare eller försvarare anser att det behövs. Man har inget val.
  • Genom vite eller polishämtning kan rätten tvinga en person till vittnesbåset.
  • Parterna försöker emellertid undvika att arbetstagare under tvång vittnar i Arbetsdomstolen.

– Naturligtvis kan det vara så, men när vi frågar ut ett vittne före rättegång ska alla relevanta frågor som vi eller motparten kan ställa i domstolen tas upp.

– Om personen då säger saker som inte gynnar oss tas det med i bedömningen när vi väljer vilka vi åberopar som vittnen, säger Jonas Stenmo.

Johan Stenmo

Ellinor Gudmundsson är väl medveten om detta dilemma vid urvalet. I de flesta fall kallas ändå personen till domstolen om vittnesmålet primärt är till fördel för den fackliga sidan, konstaterar hon. 

– Då kan det mycket väl vara så att vittnet även får berätta om sådant som inte bara stärker vår sak. En sådan berättelse kan visa att vittnet är trovärdigt och inte döljer något. 

När personen är dubbelt intressant på detta sätt kan hon bli kallad till vittnesbåset av både fack och arbetsgivare. Det kan även ligga taktik bakom förfarandet, förklarar Jonas Stenmo. 

– Risken finns att motsidan drar tillbaka sitt vittne. Det vill man inte drabbas av vid dessa tillfällen. Vittnen kan ju också höras om olika saker, det ena talar för oss, det andra för motparten. 

Enligt rättegångsbalken ska det juridiska ombudet redan vid stämningen eller vid svar på en stämning ange vilken bevisning som parten åberopar. I verkligheten är de uppgifter som lämnas in till Arbetsdomstolen i ett tidigt skede högst preliminära.

Tio råd till vittnen

Räddningstjänsten i Göteborg har

tagit fram en checklista för medarbetare som kallas som vittnen. Den är källa till dessa råd:

  1. Gå i förväg igenom alla fakta med dig själv. Försök återkalla händelsen i ditt minne.
  2. Tala sanning.
  3. Lyssna noga på frågorna. Våga be om förtydligande ifall frågan känns vag.
  4. Svara på allt du kan, men försök inte svara om du inte har kunskap om saken.
  5. Bli inte provocerad. Även om frågan känns olämplig eller oförskämd måste du svara. Domaren ingriper om frågeställaren går för långt.
  6. Tala tydligt och så högt att alla i salen hör.
  7. Förklara ditt svar om det är nödvändigt.
  8. Undvik utsvävningar, ovidkommande information eller upplysningar som inte efterfrågas.
  9. Läs inte innantill från anteckningar.
  10. Diskutera inte målet med andra under raster och lunch.

– Först efter den muntliga förberedelsen vet vi vad som är stridigt respektive ostridigt mellan parterna. Därför inger man en slutlig bevisuppgift strax innan huvudförhandlingen börjar, säger Jonas Stenmo.

Många gånger är den som kallas till Arbetsdomstolen nervös inför framträdandet. För många svenskar kommer den enda erfarenheten av rättegångar från utländska tv-deckare och kriminalfilmer.

– Domstolen är ofta en helt ny upplevelse. Vi behöver förbereda vittnen på hur det ser ut i rättssalen, vilka personer som befinner sig där och vem som kan ställa frågor, säger Ellinor Gudmundsson.

I informationen tar hon också upp praktiska delar, som att den arbetstagare som vittnar inte får vara med i rättssalen före vittnesmålet men ska finnas tillgänglig i lokalerna.

– Och vi informerar om innebörden av vittneseden.

När huvudförhandlingen närmar sig tar juristerna förnyad kontakt med vittnet. Då går de igenom dess berättelse ännu en gång liksom de frågor som ska ställas.

Minnesbilden kan ha ändrats mellan den första kontakten och denna. Ny information kan dyka upp som vittnet inte tänkte på förra gången de talades vid.

Ellinor Gudmundsson

– Av flera skäl går vi återigen igenom frågorna ganska detaljerat. Det primära syftet är inte att lägga orden i munnen på vittnet eller instruera dem hur de ska uttrycka sig. Vårt intresse är enbart att säkerställa att det som talar till vår medlems fördel kommer fram, säger Ellinor Gudmundsson.

I rättegången skiljer sig frågornas karaktär beroende på om juristen själv kallat vittnet eller om det är ett motförhör av ett vittne.

– Om jag har åberopat vittnet får jag inte ställa några ledande frågor. Man ska låta vittnet berätta vad det vet och be personen självmant berätta så mycket den kan om händelsen, säger Jonas Stenmo.

Visserligen finns inga skrivningar i rättegångsbalken som förbjuder ledande frågor, utan begränsningen framgår i förarbeten till lagstiftningen och av praxis i domstolar.

Vid motförhör, som i dagligt tal kallas korsförhör, kan däremot motsidans jurist hiva upp ledande frågor utan att bryta mot praxis

Även om det är sällsynt händer det både i Arbetsdomstolen och i övriga svenska domstolar att ombuden försöker avslöja om ett vittne ljuger eller har fel.

Ellinor Gudmundsson vill helst inte lägga tid på den saken.

– Det är inte särskilt troligt att jag som jurist lyckas slå hål på en utsaga eller få vittnet att medge en lögn. När en person uppfattat händelseförloppet på ett visst sätt är det svårt att ifrågasätta det.

Tyngdpunkten ligger i stället på de egna vittnena.

– Jag förlitar mig på att mina vittnen berättar sådant som även domstolen bedömer vara det rätta händelseförloppet. Det är viktigare än att slå hål på motpartens vittnen.

I Arbetsdomstolen är sällan motförhören omfattande och frågorna ställs med lugn röst.

– Ofta bedömer jag att motpartens vittne inte sa något som är särskilt viktigt. Ibland vill jag bara kontrollera om jag uppfattat en enskildhet i vittnets berättelse rätt.

Hur reagerar vittnen på att det går så lugnt till i Arbetsdomstolen?

– De upplever det som en lättnad. De tycker att det är skönt när de inte får så hårda frågor som de väntat sig.

Finns det frågor som man inte ska ställa till ett vittne?

– Generellt sett vill man inte ställa frågor som man inte vet ett svar på, säger Ellinor Gudmundsson.

Läs mer i fördjupningen om AD-domar om avskedanden: