Eskil Rönér: ”Gubbarna har bara blivit mer motiverade”

Eskil Rönér är övertygad om att Svenska Hamnarbetarförbundet skulle få fler organisationer med sig i ett sådant arbete. Han menar att förslaget bland annat strider mot ILO-konventionen, EU-konventionen för mänskliga rättigheter och föreningsfriheten.

Hur ser du på att parterna lagt fram ett eget förslag?

– När konfliktåtgärdsutredningen läckte gick LO-förbunden ut och sa ”rör inte strejkrätten”. Nu lägger LO ett förslag för begränsningar i strejkrätten. Det känns lite märkligt.

På vilket sätt förhåller ni er till förslaget?

– Vi vet inte om den parlamentariska utredningen läggs ner eller vilken väg det här kommer att ta. Så länge det inte har blivit ett lagförslag är det inget vi behöver förhålla oss till.

Svenskt Näringsliv hävdar att hamnkonflikten kostat näringslivet 4,5 miljarder kronor. Kommentar?

– APM Terminals har misslyckats med verksamheten. Våra konfliktåtgärder har inte påverkat den som näringslivet utmålar det. Näringslivet vill få det till att kunderna inte litar på APM Terminals för att det är strejk med jämna mellanrum. Men inget händer i Göteborgs hamn nu, annat än att verksamheten går knackigt. När containerterminalen inte riktigt fungerar blir det för långa hålltider. Då hittar kunderna andra lösningar.

Så ni anser att ni är orättvist anklagade?

– Ja, januari 2017 var senaste tillfället vi strejkade. Jag kan inte begripa hur den effekten kan sitta i fortfarande, 1,5 år senare.

Kläder har behövt reas ut på grund av läget i Göteborgs hamn, då har det väl effekter?

– Det var mycket om kläder förra sommaren också. En stor kedja var upprörd. Det var i samband med arbetsgivarens lockout, då försökte de också skylla på oss. Vad vi vet var det inte vi som lockoutade.

Arbetsgivarna syftar väl på att ni inte vill sluta kollektivavtal och få fredsplikt?

– Men vi får ju inte sluta kollektivavtal. Det vi erbjuds är ett hängavtal.

Varför säger ni nej till hängavtal?

– Då skulle vi kliva in och sätta oss i baksätet i Transports och arbetsgivarens bil och bara få hänga med utan att kunna påverka.

Vad föreslår du?

– Ett trepartsavtal eller ett parallellt likalydande avtal som Transport har. Det först ingångna avtalet är det som gäller parallellt, men då har vi möjlighet att förhandla även lokalt utifrån det avtalet. Vi vill inte tränga ut Transport.

Vill ni ha fredsplikt?

– Så kul är det inte att strejka. Styrkan i ett kollektivavtal är en sak. När vi nu inte har det finns det andra verktyg.

Men vill ni ha fredsplikt?

– Om vi får ett kollektivavtal får vi ju fredsplikt

Hur ser du på bilden av er, att ni strejkar för småsaker?

– Det är retoriken i det elaka spelet. Inget av det arbetsgivarna slagit upp stort stämmer. Bland annat har man nämnt olika summor på vad vi påstås tjäna, vilket är märkligt då konflikten inte handlat om lön.

Medlaren Jan Sjölin, som tidigare medlade mellan er och Sveriges Hamnar, har före­slagit att ni bildar lokala förhandlingskarteller med Transport, kan det vara något?

– Det kan väl vara en lösning framåt. Det handlar om att bygga förtroende mellan organisationerna.

Så du tror att det kan funka?

– Det har ju varit så i en del hamnar i många år. Vi diskuterar idéer som vi sedan för fram i förhandlingarna tillsammans. I Helsingborg, där jag jobbar, har jag suttit i samma förhandlingsrum som Transport många gånger och kommit fram till ett resultat. Så det är inga nya grejer detta. Det ska bara formaliseras.

Men ni har fortfarande riksavtal som krav?

– Som paraply, ja.

Men detta förslag gick ut på att Transport skulle fortsätta vara suverän enskild motpart i det centrala avtalet, är det tänkbart?

– Ja, är det en början så, varför inte? Alla typer av samarbeten kan lösas upp om de inte fungerar. Även en trepartslösning. Den gäller ju bara under just den avtalsperioden.

Hur fungerar ert fackliga arbete när ni inte längre får utse skyddsombud och mbl-förhandla?

– Det är mer jobb. Vi har inte längre betald facklig arbetstid från arbetsgivaren. Men det var så förbundet började arbeta en gång i tiden.

Har ni försvagats alls av dramatiken de senaste åren?

– Gubbarna har bara blivit mer motiverade. När vi inte ingår i det vanliga förhandlings­arbetet måste vi begära många fler förhandlingar. Enligt paragraf 10 i mbl har vi rätt till förhandling med arbetsgivaren ändå.