”Därför anställer vi papperslösa”

<p>Senast i juli måste Sverige börja tillämpa reglerna i EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare. Den arbetsgivare som bryter mot förbudet att anställa en tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i en medlemsstat kan få olika påföljder. Till exempel tvång att betala ut avtals-enliga löner till migranter utan papper, samt skatter, arbetsgivareavgifter och straffavgifter till staten. Entreprenörer kan också tvingas betala för underentreprenörers lagbrott genom att bli medbetalningsskyldiga för löner till papperslösa.</p> <p>Men lagändringarna ger inte någon stor omställning. Sverige uppfyller redan i stort sett alla direktivets krav i fråga om framför allt straffrättsliga och finansiella sanktioner, menar Högsta förvaltningsdomstolens förre ordförande Sten Heckscher, som haft i uppdrag att utreda hur vår nuvarande lagstiftning måste anpassas inför implementeringen.</p> <p>– Jag tror inte att det blir någon rusning till domstolarna. Bara ett fåtal fall om året har lagförts tidigare och det vi föreslår innebär inte någon dramatisk förändring av verkligheten, säger Sten Heckscher.</p> <p>– Det var också uttryckligen sagt att vi på punkt efter punkt skulle se till att det inte blir </p> <p>alltför betungande för arbetsgivare och myndigheter att införa direktivet. Därför har vi bland annat föreslagit att Skatteverket får till uppgift att samordna arbetsgivarnas uppgifter om nyanställda tredjelandsmedborgare.</p> <p>Polisen har inte någon officiell uppfattning om hur många papperslösa som arbetar i Sverige.</p> <p>– Det är omöjligt att veta hur många papperslösa som reser in eller ut ur Sverige, med tanke på våra öppna gränser mot resten av EU, säger Sören Clerton, chef för Centrala gränskontrollenheten vid Rikskriminalpolisen. </p> <p>Han håller också med om att det knappast kommer att ske några större förändringar efter lagändringarna. De underrättelsebaserade inspektioner och de branschkontroller som genomförs hos något tusental företag årligen i samarbete mellan olika myndigheter uppfyller redan nu direktivets krav på kontroller av arbetsgivare. Det gäller exempelvis Operation Krogsanering i Stockholm och Vit Kust i Göteborgsområdet. </p> <p>TCO:s jurist Samuel Engblom, en av dem som varit med och startat Fackligt center för papperslösa i Stockholm, välkomnar i stort de nya reglerna. </p> <p>– De gör det mindre attraktivt med billiga kontrakt där en underentreprenör använder sig av irreguljära migranter. Men vi skulle förstås också önskat ett lagförslag som slår fast att papperslösa har rätt att organisera sig fackligt.</p> <p>För de papperslösa förändrar den nya lagstiftningen inte mycket i sak. Mycket få papperslösa vill anmäla eller vittna mot en arbetsgivare och därmed riskera att själva bli utvisade.</p> <p>– Med tanke på att gränserna redan nu är så stängda runt EU att det inte kommer in så många nya papperslösa, borde politikerna inrikta sig mer på att ta hand om dem som redan är här och ge dem möjligheter att få stanna, inte ägna sig åt att kriminalisera dem eller de arbetsgivare som ger dem jobb, säger Yacine Asmani, från nätverket Papperslösa Stockholm.</p>