Därför vägrade prästen svara i AD

2014-11-25 09:45 Ann Norrby  

Prästerna är ensamma om att ha absolut tystnadsplikt. Om de bryter mot den riskerar de rätten att utöva sitt ämbete. Frågan ställdes på sin spets i en aktuell AD-rättegång.

Att tystnadsplikten är så omfattande innebär att prästen inte ens får tala om vem han eller hon har talat med och än mindre vad samtalet handlat om. Men denna tystnadsplikt gäller inte allt en präst får höra från sina församlingsmedlemmar. Det måste vara fråga om det som sägs vid så kal­lad enskild själavård eller bikt. Under bikten, som är syndens avlösning, är prästen en förmedlare mellan Gud och den som vänt sig till prästen.

Vad som ska räknas som enskild själavård måste avgöras från fall till fall.

– Själavård kan gälla trosfrågor men också något annat i en enskilds privata liv, säger Robert Svec, förbundsjurist vid Kyrkans Akademikerförbund.

Innan kyrkan skildes från staten år 2000 var tystnadsplikten reglerad i kyrkolagen. Då kunde brott mot tystnadsplikten leda till straff. Nu hanteras de här frågorna inom kyrkan. Det är domkapitlet som avgör om en präst har brutit mot sin tystnadsplikt och därför ska rätten att utöva sitt ämbete ges en prövotid eller få en skriftlig erinran. Domkapitlets beslut kan överklagas till Svenska kyrkans överklagandenämnd.

– Vi kan bara stötta och företräda en medlem som vill överklaga, säger Robert Svec.

Det är först när en församling tar till en arbetsrättslig åtgärd mot en präst som fackförbundet i domstol kan föra hennes eller hans talan.

Det gjorde Robert Svec i det nyligen avgjorda målet om den avskedade prästen i Veddige Kungsäters församling. Prästen hänvisade till sin absoluta tystnadsplikt när han i AD vägrade att tala om vilka han hade ringt till och vad samtalen hade gällt. Samtalen användes av församlingen som ett bevis för att han inte hade skött sitt jobb.

Domstolen har nu ogiltigförklarat avskedandet. Det går varken att avgöra om prästen hade ringt så mycket som församlingen hävdade eller att dra slutsatsen att telefonnummer till ett företag inte kan gälla själavård, anser domstolen.

Församlingens beslut att begära ut prästens samtalslistor kritiserades tidigare av biskopen Per Eckerdal i Göteborg. Domkapitlet ansåg att församlingen genom detta brast i respekt för kyrkoordningen, Svenska kyrkans regelordning. ”Människor måste kunna ha förtroende för att kyrkan inte ens berättar att en kontakt ägt rum”, sa Per Eckerdal.

Att Kyrkans arbetsgivarorganisation inte företrädde församlingen i AD beror på att situationen var väldigt känslig.

– Vi hade inte kunnat göra ett bra jobb med den kritik som våra vig­da präster och bis­kopar hade mot att församlingen begärt ut prästens telefonlistor. Jag tror att vår kompromiss, att biträda församlingen och att låta en oberoende advokat föra talan, uppskattades av prästerskapet, säger Bo Engervall, förhandlingschef vid Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.

Fler med tystnadsplikt

* Inte bara präster har tystnadsplikt. Men domare, advokater, läkare och andra kan få föra vidare det de får höra till kolleger. De måste också vända sig till polis om de får veta att ett brott har begåtts som skulle kunna ge två års fängelse eller mer.

Ann Norrby

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna