”Det är bara att bita ihop och göra det man ska”

2020-04-30 00:00 Elisabet Örnerborg  

Friad. Han avskedades för att ha gjort sökningar i Migrationsverkets databas. Han vann i Arbetsdomstolen och är nu tillbaka i tjänst.– Jag fick ett positivt bemötande från alla på min enhet, säger handläggaren.

Han hade inte gjort de otillåtna slagningarna för egen vinning eller av nyfikenhet utan för att hjälpa till med information, resonerar Arbets­dom­stolen i domen och ogiltigförklarar avskedandet.

Fackförbundet ST hade framhållit hans stora arbetsbörda, han hade över 2 000 ärenden registrerade på sig samtidigt som den rekommenderade mängden var cirka 50. Han ville inte hänvisa sökanden till kundservice, där det var svårt att komma fram, när han själv med hjälp av slagningar i data­basen enkelt kunde informera om ärendestatus och om vem handläggaren var. Men om han vetat hur Migrationsverket såg på sådana slagningar hade han upphört med dem.

Han avskedades den 14 juni 2018, den friande domen meddelades ett år senare och i augusti 2019 gick han tillbaka till jobbet.

– Det jag varit med om har inte ­varit någon dans på rosor. Men det var inga problem att komma tillbaka, jag är väl mottagen på enheten. Vi har väldigt mycket att göra. Vi har fått överta tusen ärenden som ett beting. Det är bara att bita ihop och göra det man ska.

Lag & Avtal får kontakt med honom en kväll gott och väl efter arbetstid. Han berättar att de ironiskt nog fått instruktioner om att de ska hjälpa de personer som ringer om de kan och aldrig hänvisa tillbaka till växeln. Hellre då hänvisa till en annan person med individuellt telefonnummer. Detta på grund av att många inte ens kommer fram till att stå i kö i växeln, än mindre prata med någon. Det var ju just detta han försökt göra med sina slagningar, hjälpa folk vidare som hörde av sig.

– Jag känner ingen bitterhet mot Staten, Migrationsverket eller mot dem som la fram ärendet till personalansvarsnämnden som fattade beslutet att avskeda mig. Hämndbegär, den känslan, finns inte hos mig, säger han.

Men han vill veta hur länge hans slagningar ska hållas emot honom. När Migrationsverket utlyste en utlandsplacering så stod det att de som gjort sig skyldiga till otillåtna slagningar inte kunde komma ifråga, berättar han.

– Jag sökte. Jag fick inget svar, trots att jag fick goda vitsord.

Migrationsverkets handläggare undrar om staten dömer ut honom på livstid på grund av slagningarna.

Handläggarens jobb är, som han ser det, att noga ta reda på allt i intervjuer med sökanden. För att sedan när ärendet ska föredras för beslutsfattarna hålla det så opersonligt som möjligt.

– Vi försöker hålla namn borta, och talar i stället om sökanden, sökandens barn, referenspersonen. Detta för att inte färga beslutsfattarna. Vi har alla våra fördomar, vissa på grund av erfaren­het och vissa på grund av okunskap.

Tingsrätten friar handläggaren från dataintrång

Handläggaren åtalades också i tingsrätten för data­intrång. Den 18 mars i år kom den friande ­domen.

Malmö tingsrätt poäng­terar att den inte är bunden av de bedömningar Arbets­domstolen gjort, efter­som tvisten där var arbets­rättslig, inte straffrättslig.

För att kunna dömas för data­intrång ska slagningarna ha varit otillåtna och gjorts med uppsåt. Myndigheten kan visserligen sätta upp regler för vad som är tillåtet och inte. Men reglerna måste vara tydliga om brott mot dem ska kunna straffas, skriver tingsrätten. Det har inte funnits några andra regler än en informationsruta som dyker upp på skärmen vid inloggning i datasystemet. I rutan saknas information om att anställda endast får gå in i ärenden som veder­börande handlägger.

Rutan har också sett ­olika ut över tid, åklagaren har bara visat den senaste versionen. Samtidigt har de anställda en serviceskyldighet, att inte hänvisa ärenden vidare med tanke på myndighetens an­strängda situation.

Åklagaren har inte lyckats visa att handläggarens agerande var otillåtet i den mening som krävs för straff för dataintrång, avgör tingsrätten. Och även om slagningarna skulle ha ­varit otillåtna har handläggaren med hänsyn till omständigheterna inte haft uppsåt.

Åtalet ogillas. Domen kan överklagas ­senast den 8 april 2020.

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna