”Det behövs ett kollektivavtal på central nivå”

2022-02-02 19:48 Jonna Söderqvist  
”Jag tror på parterna och att vi får ett avtal på plats. Parterna gör det på egen hand, och det tar tid när det kommer underifrån”, säger Annamaria Westregård. Foto: Johan Nilsson/TT

TEMA PLATTFORMSFÖRETAG. Ännu är det kaotiskt för plattformsarbetarnas ställning. Men Annamaria Westregård, expert på arbetsrätt och gig-ekonomi, tror att det inte dröjer länge innan arbetsmarknadens parter lyckas organisera plattformsföretagen och arbetarna.

Det arbetsrättsliga läget plattformsföretagen är ännu kaotiskt och oklart, eftersom flera plattformsföretag ser sina arbetare som egenföretagare och inte ser sig själva som arbetsgivare. De fungerar alltså utanför de traditionella förhandlingsstrukturerna. Annamaria Westregård, docent och lektor i arbetsrätt vid Lunds universitet, drar paralleller mellan bemanningsbranschen och gig-branschen. Hon tror att gig-branschen kommer att följa i bemanningsbranschens fotspår. Bemanningsbolagen dök upp under 1990-talet. Sedan började diskussionernas svallvågor gå höga kring den nya typen av företag och dess verksamhetsmodell. Därefter började fackförbunden kräva kollektivavtal av företagen.

– Först då vände sig bemanningsbolagen till arbetsgivarorganisationer, konstaterar Annamaria Westregård. Hon forskar i gig-ekonomi.

I vanlig ordning började fackförbund och arbetsgivarorganisation förhandla efter det. Till slut tecknade LO och Almega Kompetensföretagen, tidigare Bemanningsföretagen, kollektivavtal år 2000. Ungefär samtidigt träffade Unionen och Akademikerförbunden ett motsvarande kollektivavtal på tjänstemannasidan med Bemanningsföretagen. Det innebar att samma villkor gällde för bemanningsanställda som för de vanliga anställda i alla branscher.

– Det tog dem tio år, men de löste det, säger Annamaria Westregård.

Nu är det ungefär sju år sedan plattformsföretaget Foodora etablerade sig på den svenska marknaden.

– Jag tror på parterna och att vi får ett avtal på plats. Parterna gör det på egen hand, och det tar tid när det kommer underifrån.

Vi ska återkomma till avtalet lite senare.

I vår kan det bli aktuellt med en arbetsrättslig prövning av om ett matbud som arbetade för Foodora, var anställd och i så fall vid plattformsföretaget eller egenanställningsföretaget.

Enligt Annamaria Westregård är det svårt att bedöma räckvidden av ett möjligt prejudikat från Arbetsdomstolen.

– Det är en enskild process och det beror väldigt mycket på hur fallet är upplagt, säger hon.

Hon är en av författarna i det stora samnordiska forskningsprojektet, Framtidens arbetsliv, som bland annat fokuserade på den nordiska arbetsrätten.

I den konstaterades det att staten i de nordiska länderna har en vänta och se-attityd, och domstolarna får staka ut den arbetsrättsliga praxisen. Det är först nu dessa mål har börjat nå rättsväsendet.

I sin forskning såg författarna tre lösningar för att organisera gig-fenomenet i de nordiska länderna: Att plattformsföretagen ansluter sig till ett redan existerande kollektivavtal, att parterna kommer överens om nya avtal skräddarsytt för plattformsarbete, eller tar fram ett avtal som reglerar en plattformsarbetare anställningsstatus.

Det danska fackförbundet 3F och ett plattformsföretag som förmedlar städtjänster, Hilfr, tecknade ett kollektivavtal som reglerar anställningsstatusen. Enligt avtalet blir en person som utför arbete för Hilfr anställd efter hundra arbetstimmar – om inte arbetaren själv väljer att bort anställning.

– Det är ett kollektivavtal som är särskilt utformat för plattformsarbetare.

I Sverige tror Annamaria Westregård däremot på en lösning likt Bemanningsavtalet.

– Det som behövs är ett eget kollektivavtal på central nivå.

Plattformsföretagen skiljer sig dock från bemanningsbolagen, eftersom flera av dem inte vill se sig som arbetsgivare – trots den internationella rättsliga trenden som går mot företagens tolkning. Det har också gjort deras intresse för arbetsgivarorganisationerna svalt.

– Arbetsgivarorganisationer är inte allmänna branschföreträdare, utan representerar sina medlemsföretag, säger Annamaria Westregård.

Enligt henne har det lett till att arbetsgivarorganisationerna har blivit bakbundna.

– Arbetsgivarorganisationerna har inte haft anledning att agera, eftersom de här företagen inte har varit medlemmar.

I de nordiska länderna har plattformsföretagen börjat teckna avtal, bland dem Foodora som tecknade hängavtal med Transportarbetareförbundet. Transport vill inte ha ett nytt eller helt eget avtal för bolaget, utan avtalet bygger på Transportavtalet.

Annamaria Westregård ser att LO-förbundet Transports motvillighet mot ett eget kollektivavtal för plattformsföretag ligger i själva plattformsarbetet, vars ryckighet, kortvarighet och tillfällighet strider mot utgångspunkten fast- och heltidsanställning.

– Ideologierna krockar, säger hon.

Samtidigt påpekar hon att till exempel Foodora vid sidan av anställningar som omfattas av kollektivavtal använder sig använder av ett system med egenföretagare och på så vis rundar avtalet.

Transports förhoppning är dock att en dom i målet som nått Arbetsdomstolen skulle sätta punkt för det här.

Men i sig är det inte arbetstagarbegreppet är problemet, hävdar Annamaria Westergård.

– I Sverige har vi ett väldigt vidsträckt arbetstagarbegrepp.

Enligt henne kommer många plattformsarbetare att bedömas som anställda oavsett.

Hon påpekar att det nya EU-lagförslaget för att förbättra plattformsarbetarnas villkor knyter an till det här.

– Presumtionen om anställning är väldigt bra, säger hon.

Vari anser du att problemet ligger om arbetstagarbegreppet inte är det som oroar dig?

– Där arbetsrätten tar slut och socialförsäkringsrätten tar över, säger hon.

Det här är ett område som hon forskar i allt mer. Hon och några andra forskare har fått finansiering från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, och Försäkringskassan för att analysera det socialförsäkringsrättsliga regelverket med fokus på de nya arbetsformerna i gig-ekonomin. Projektet omfattar klassificering av arbetstagare och egenföretagare i det binära systemet, deras tillträde till försäkringarna och beräkning av ersättning.

– Alla skriker på arbetsgivarna att de utnyttjar. Men staten själv är väldigt njugg mot egenföretagare och mot dem som är mitt emellan och varken är anställda eller har eget företag när det gäller tillträde till socialförsäkringarna och arbetslöshetsförsäkringarna mellan uppdrag. Staten har en viktig roll, säger hon.

 

Exempel på vad som händer i Norden

Danmark

Riksavtal för matbud

I januari 2021 träffade danska fackförbundet 3F Transport ett riksomfattande kollektivavtal för matleveranstjänster med Handelskammaren i Danmark. Matleveransbolaget  Just Eat var det första bolag att skriva under avtalet.

Unikt kollektivavtal om anställningsstatus

Hilfr är ett företag som förmedlar städtjänster i Danmark. År 2018 tecknade bolaget kollektivavtal med fackförbundet 3F. Enligt avtalet börjar alla som jobbar för bolaget som frilansare, men efter minst 100 arbetade timmar för bolaget blir personen anställd – om hen inte väljer bort möjligheten.

 

Norge

Foodora tecknade avtal 2019

Efter en strejk tecknade Foodora i Norge kollektivavtal med fackförbundet Fellesförbundet i september 2019. Avtalet var ett nytt avtal anpassat till plattformsarbete. Redan dessförinnan hade Foodora klassat sina matbud som anställda. Foodora anslöt sig till en arbetsgivarorganisation våren 2020.

 

Finland

Arbetsrådet: Matbuden är anställda

Arbetarskyddsmyndigheten i Finland begärde ett utlåtande av arbetsrådet om arbetstidslagens tillämplighet på matbudens arbete för två bolag.

Frågan handlade om huruvida arbetet utförs i ett anställningsförhållande eller i företagarställning. Bolagen har ansett att matbuden är självständiga företagare och att arbetslagstiftningen inte tillämpas på deras arbete.

Arbetsrådet, som är en specialmyndighet som lyder under det finska arbets- och näringsministeriet, ansåg att kriterierna för ett anställningsförhållande uppfylls i matbudens arbete. Dess utlåtande är inte bindande, men utgör en betydande riktlinje. Utlåtandet gavs hösten 2020.

 

Servicefacket PAM stämde Foodora

Sommaren 2021 stämde Servicefacket PAM, som organiserar matbuden i Finland, det tidigare finskägda matleveransbolaget Wolt i domstol. Förbundet anser att ett matbud som arbetade för Wolt, var anställt av företaget.

 

Källa: Fagbladet3F (fagbladet3F.dk), Statsrådet i Finland valtioneuvosto.fi/sv/, Servicefacket PAM (pam.fi/sv/), hilfr.dk och forskningsrapporten The future of Nordic labour law.

Jonna Söderqvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer