EU-dom utmanar den svenska processrätten

I våras fastslog EU-domstolens stora avdelning att det inte är förenligt med EU-rätten att tillåta en svarande att göra ett ”orent medgivande” i diskrimineringsmål

Läs vidare: Kommentar om EU-domstolens dom

Bakgrunden till EU-domstolens avgörande var en fråga som svenska Högsta domstolen (HD) ställt med anledning av en diskrimineringstvist mellan Diskrimineringsombudsmannen (DO) och flygbolaget Braathens. I det aktuella fallet hade en flygpassagerare nekats ombordstigning på ett flygplan.

Passageraren menade att han därmed hade diskriminerats på grund av sin etnicitet. DO yrkade på 10 000 kronor i diskrimineringsersättning. Det beloppet medgav flygbolaget, men inte som diskrimineringsersättning utan som ”goodwillersättning”. I sitt medgivande förklarade flygbolaget vidare att det inte kunde vitsorda att diskriminering skett.

Därefter meddelade tingsrätten dom utan sakprövning i enlighet med reglerna i den svenska rättegångsbalken, trots att DO hade gjort invändningar. Enligt DO skulle den påstått diskriminerade ha rätt att få diskrimineringsfrågan prövad. EU-domstolen delade i sin dom den bedömningen, vilket HD var tvungen att förhålla sig till i sitt slutliga avgörande av saken som meddelades den 21 december.

Av HD:s dom följer att flygbolaget efter EU-domstolens dom har gjort ett sådant vitsordande som avses i EU-domstolens domslut. Trots att DO inte var nöjd heller med denna rättelse av medgivandet fastslog HD att flygbolaget gjort ”ett sådant kategoriskt och reservationslöst vitsordande som avses i EU-domstolens dom”. Med den motiveringen avslog HD DO:s överklagande.

Till sin dom bifogade HD ett särskilt yttrande. I detta särskilda yttrande framförde samtliga dömande justitieråd att EU-domstolens dom i flera avseenden utmanar den svenska processrätten och att det därför finns anledning för lagstiftaren att se över de frågorna.