IKEM: Arbetsdomstolens dom är ”uppenbart felaktig”

2022-10-05 10:58 Calle von Scheele  
"Det är visserligen svårt att få resning i Högsta domstolen, men denna tolkning är så uppenbart felaktig att vi har stora förhoppningar om beviljad resning", säger IKEM:s chefsjurist Lisa Wastelius. Foto: Bengt Säll

ARBETSRÄTT. För första gången på 13 år är det möjligt att Högsta domstolen beviljar resning i ett mål där Arbetsdomstolen dömt. Arbetsgivarsidan hävdar att en dom rörande rekonstruktionen av Emmaboda Glas uppenbart strider mot lagen och försvårar framtida rekonstruktioner om den ligger fast.

Det är mycket svårt att få resning i Högsta domstolen när Arbetsdomstolen har dömt. På över 50 år har det bara skett vid fyra tillfällen, men nu anser arbetsgivarna i IKEM och Energiföretagen med stöd av Svenskt Näringsliv och flera experter att resning måste beviljas.

Läs mer: En resning av mål mot Emmaboda Glas skulle bli unikt

Arbetsdomstolens dom omkullkastar praxis vid rekonstruktioner och försvårar sådana oerhört mycket i framtiden, hävdar arbetsgivarsidan.

– Experter på insolvensrätt är förvånade över utslaget och tycker det är uppseendeväckande, säger Lisa Wastelius, chefsjurist på IKEM.

Fallet i Arbetsdomstolen gäller rekonstruktionen av Emmaboda glasbruk och de skulder som företaget hade till en uppsagd chaufför.

Frågan i målet är när en lönefordran uppkom och vilken lönefordran som ska undantas från ackordsuppgörelsen. För arbetstagare täcks sådana skulder vanligtvis av lönegarantin.

Lön under uppsägningstiden är en sådan fordran där lönegarantin träder in.

Men om arbetstagaren fortsätter att arbeta för företaget när rekonstruktionen beviljats och det gått mer än en månad efter beslutet ska den anställde ersättas fullt ut för sitt arbete i den fortsatta driften.

I fallet med chauffören på Emmaboda Glas beviljades bolaget rekonstruktion den 24 januari 2020, vilket är den kritiska tidpunkten på juridiskt fackspråk. Personen blev inte arbetsbefriad förrän den 1 mars och arbetade därför dagarna 25 till 29 februari. Lön för dessa fyra dagar i den fortsatta driften ska bolaget betala och ingår inte i ackordsuppgörelsen.

Läs om domen: Metall vann om utebliven lön vid rekonstruktion

Chauffören hade sex månaders uppsägningstid och fick stora delar av uppsägningslönen betald av lönegarantin, men lönegarantin räckte enbart för lön fram till den 4 juli. Sedan slog den i taket, som år 2020 låg på 189 000 kronor.

Från den dagen fram till den 21 augusti begärde hans fack IF Metall att Emmaboda Glas skulle betala lön och semesterersättning.

I Arbetsdomstolen fick de rätt. Domstolen ansåg att detta krav skulle bedömas på samma sätt som om ett nytt anställningsavtal hade träffats med chauffören med anledning av den fortsatta driften efter beslutet om rekonstruktion. Domstolen syftar på de dagar chauffören jobbade i slutet av februari.

Därmed skulle bolaget betala alla chaufförens framtida fordringar.

Arbetsgivarna hävdar att denna tolkning skiljer sig från tidigare praxis. När verksamheten fortsätter efter att en rekonstruktion har beviljats ska bolaget visserligen betala för arbetet som utföras av de anställda. Om de anställda sägs upp och arbetsbefrias är uppsägningslönen en sådan fordran som uppstått före beslutet om rekonstruktion och ska ingå i ackordet.

– Arbetsdomstolen sätter en helt ny princip. Det är visserligen svårt att få resning i Högsta domstolen, men denna tolkning är så uppenbart felaktig att vi har stora förhoppningar om beviljad resning, säger Lisa Wastelius.

Hon har stöd i sitt uttalande från flera experter som bistått begäran om resning med rättsutlåtanden.

Rekon, föreningen för rekonstruktörer och konkursförvaltare, och Ackordscentralen anser att Arbetsdomstolen sätter tillämpningar som varit rådande under många år ur spel, inte minst vad som faller inom och utom lönegarantin. I framtiden kommer fortsatt drift i konkursbon försvåras.

Advokat Hans Andersson, ordförande i Rekon, säger i en podd-intervju att det vanligtvis är omöjligt att hinna med uppsägningar, varsel och förhandlingar med facket under den första månaden.

– Om man då missar det, detta kan röra hundratals anställda som kan vara arbetsbefriade men inte formellt uppsagda, då åker företaget på att betala hela uppsägningslönen och alla andra ersättningar som står ute enligt anställningsavtalet, sa Andersson.

Professor emeritus i civilrätt, Mikael Möller, säger i sitt rättsutlåtande för Emmaboda Glas att Arbetsdomstolen uppenbarligen misstolkat gällande rättspraxis.

– Det är fråga om ett uppseendeväckande grovt misstag i rättstillämpningen, som enligt min bedömning med råge uppfyller gällande krav för resningsgrundande rättstillämpning, skriver Möller i sitt utlåtande.

På arbetstagarsidan ser man inget behov av resning i målet.

– Inte som vi uppfattar rättsläget eller de bedömningar som vi gör. Vi håller inte med om arbetsgivarnas argumentation, och tycker inte utifrån vår rättsliga analys att Högsta domstolen ska bevilja resning, säger Henric Ask, jurist på LO TCO Rättsskydd, som var ombud på arbetstagarsidan.

Arbetsdomstolens har gjort en välgrundad analys av gällande rättsläge, hävdar Ask. När arbetstagarsidan drev målet tog den avstamp i gällande lagstiftning och förarbeten till den.

– Vi tycker att Arbetsdomstolen följt de system som finns sedan tidigare, säger Ask.

Inom kort kommer Arbetsdomstolen med en ny dom som rör Emmaboda Glas och dess rekonstruktion. Denna gång är det Unionen som stämt för ett par medlemmars räkning i ett liknande mål som IF Metall drev.

På arbetsgivarsidan är förhoppningen att den nya domen ska återställa rättsläget, medan arbetstagarsidan bedömer att Unionen tvärtom borde ha stöd av den dom som redan är avkunnad.

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen