Matrast med kort beredskapstid är arbetstid

2021-11-18 19:42 Erik Sinander  
EU-domstolen i Luxemburg. Foto: Thierry Roge/Isopix/IBL

EU-DOM. För att en matrast inte ska betraktas som arbetstid i EU-rättens mening krävs det att arbetstagaren fritt får disponera tiden.

Det kunde inte en tjeckisk brandman, som var skyldig att avbryta sin matrast och infinna sig till utryckning inom två minuter, göra. Matrasterna skulle därför betraktas som arbetstid.

Brandmannen väckte talan i domstol mot sin arbetsgivare och menade att han hade rätt till högre lön. Grunden för hans talan var att de matraster han haft under flera år inte var att betrakta som raster utan som arbetstid enligt EU-rätten.

Arbetet var uppdelat i tvåskift på brandstationen och den aktuella brandmannen hade arbetat både dag- och nattskift. Arbetsgivaren drog regelmässigt av 60 minuter från dagpassen för två matraster.

Under matrasterna var brandmännen skyldiga att infinna sig för utryckning inom två minuter. Bara i de fall som matrasterna avbröts för utryckning fick brandmännen betalt för sin tid.

För att kunna avgöra om matrasterna var att betrakta som arbetstid frågade den tjeckiska domstolen EU-domstolen om hur arbetstidsdirektivet skulle tolkas.

EU-domstolen kom fram till att matrasterna var att betrakta som arbetstid. Motiveringen för beslutet hänvisade nästan uteslutande till domen Radiotelevizija Slovenija, C-344/19, EU:C:2021:182 som avkunnades i våras. I den domen var frågan om jourtjänstgöring på en avlägsen plats kunde utgöra arbetstid.

Domstolen konstaterade i den nu aktuella domen att beredskap under matrast ska betrakas på samma sätt som beredskap under jourtjänstgöring. Huruvida en beredskapstjänstgöring är arbetstid ska avgöras mot bakgrund av dels hur lång inställelsetiden är, dels hur ofta beredskapstjänstgöringen tas i anspråk.

Mot bakgrund av dessa kriterier fastslog EU-domstolen att den korta inställelsetiden innebar att matrasterna skulle betraktas som arbetstid. I denna del betonade EU-domstolen att en rast ska vara viloperiod enligt arbetstidsdirektivet och att arbetstagaren under viloperioderna ska få ”koppla av och ägna sig åt valfri aktivitet”.

Att rasterna bara var 30 minuter långa och på så sätt ändå skulle begränsa arbetstagaren att ägna sig åt valfri aktivitet får inte vägas in i bedömningen, enligt EU-domstolen.

Erik Sinander

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer