Så ska gigekonomin in i den svenska modellen

2022-01-26 19:51 Jonna Söderqvist  

TEMA PLATTFORMSFÖRETAG. Situationen med plattformsföretagen ställer flera frågor kring begreppet arbetstagare på sin spets. En del av bolagen kör sitt eget race utanför den svenska arbetsmarknadsmodellen. Men hur ser parterna – bärarna av den svenska modellen – på hur de kan få in bolagen i kollektivavtalsmodellen?

Lag & Avtal inleder ett tema om plattformsföretagen. I första artikeln intervjuar vi parterna.

Vi trycker på spola tillbaka-knappen, och landar i år 2015. Matbuden i sina knallrosa jackor och fyrkantiga lådväskor med hämtmat börjar susa fram på gatorna. Foodora har etablerat sig i Sverige.

En snabbspolning framåt, till februari 2021. Efter ett år av förhandlingar träffar Foodora och Transportarbetareförbundet villkor för cykelbudens del, och tecknar ett hängavtal som börjar gälla i april.

Vi spolar ungefär ett halvt år framåt: ”Som ombud för Svenska Transportarbetareförbundet ansöker vi om stämning på Foodora AB.” Saken: Arbetstagarbegreppet mm.

Stämningen har landat i Arbetsdomstolen. Vi stannar upp och trycker på play.

Om målet når förhandling i AD, är det första gången domstolen prövar arbetstagarbegreppet i relation till plattformsföretag och egenanställningsföretag. Ett egenanställningsföretag är enligt Skatteverket ett företag som fakturerar uppdragsgivarna mot viss provision, redovisar arbetsgivaravgifter och gör skatteavdrag och betalar sedan ut resten som lön till uppdragstagaren.

Det handlar om huruvida ett matbud som arbetar för Foodora har gjort det under sådana omständigheter att hen kan ses som arbetstagare hos Foodora.

– Nu råkade det bli Foodora, men det hade lika gärna kunnat vara Wolt eller Ubereat eller några av de andra, säger Mats Andersson, ombudsman på Transport, som var en av de centrala förhandlarna när avtalet togs fram med Foodora.

Han har höga förväntningar på prövningen, som han tror kommer att ha stor betydelse.

– För att den svenska modellen ska fungera måste begreppen arbetstagare och arbetsgivare utkristalliseras. Vi vill inte ha gungfly, säger han med eftertryck.

Gungfly ja. Plattformsföretagen har ställt flera frågor på sin spets: Är den som utför arbetet att betrakta som arbetstagare? Och är plattformsföretaget självt eller egenanställningsföretaget i så fall arbetsgivare?

Arbetstagarbegreppet finns i till exempel Las, Mbl och Loa. Men det saknar en uttrycklig definition i arbetsrätten. Och hur begreppet tolkas arbetsrättsligt får följder för hur begreppet tolkas i andra lagar där det förekommer, till exempel i arbetsmiljörätten, skatterätten och socialförsäkringsrätten.

– Om verksamheten ska vara kvar så måste vi utveckla avtal med plattformsföretagen. Annars riskerar den svenska modellen att krackelera, säger Mats Andersson.

Han påpekar att egenanställningar i sig inte är något nytt, men de har tidigare inte använts för kontinuerligt on-location arbete, alltså arbete som sker på plats, till skillnad från tidigare klassiska egenanställda som översättare eller programmerare.

De digitala plattformsföretagen orsakar inte bara huvudbry för fackförbunden, utan också för arbetsgivarorganisationerna.

– De verkar ha kommit för att stanna, konstaterar Stefan Koskinen på arbetsgivarorganisationen Almega. Han är arbetsgivarpolitisk chef och leder den enhet som samordnar förhandlandet av Almegaförbundens cirka 130 kollektivavtal.

Flera av de digitala plattformsbaserade företagen ser sig inte som arbetsgivare, och slår ifrån sig arbetsgivaransvaret.

– De här företagen driver inte sin verksamhet utifrån hur de ska passa in i den svenska kollektivavtalsmodellen, konstaterar Stefan Koskinen på Almega.

Han ställer en retorisk fråga: Vill vi få med dem och anpassa avtalen, eller ska de verka utanför?

– Vi vill få med dem, tillägger han.

Ett av de fackförbund som i mer än ett decennium har engagerat sig frågorna kring plattformsföretag är Unionen, som organiserar tjänstemän. Victor Bernhardtz är ombudsman för digitala arbetsmarknader. Enligt honom har förbundet kommit fram till två större insikter:

Dels att företeelsen verkar förbli marginell, dels att den kan hanteras inom den svenska modellen.

– Vi är numera trygga i vårt sätt att se på det här, säger han.

Unionen har tecknat kollektivavtal med ett par plattformsbaserade företag, Instajobs och Just Arrived. Men han säger sig vara väl medveten om att en del plattformsföretag hävdar att de som utför arbetet är frilansare eller egenanställda för att kringgå gällande lagar och strukturer.

– I våra ögon kan du vara anställd eller egenföretagare. Om du jobbar och får lön, då är du anställd av någon. Och finns det ett anställningsförhållande, då går det att reglera och teckna kollektivavtal, säger Victor Bernhardtz.

Han är inte ensam i sitt synsätt om att det rör sig om anställning, utan det går att skönja i de internationella rättsliga trenderna. Också EU är inne på samma linje i sitt lagförslag för förbättrade villkor för plattformsarbetare som kom i december ifjol.

Victor Bernhardtz är delvis inne på samma spår som Almegas Stefan Koskinen: Plattformsföretagen är unga techbolag som drivs främst av it-innovationer – inte för att passa in i den svenska kollektivavtalsmodellen – och det är en av orsakerna till att plattformsföretagen inte har tecknat kollektivavtal eller organiserat sig.

Problemet med organisering rör också de som arbetar för företagen. Många av dem hör till grupper som överlag är svåra att få med i fackförbunden: Det är många unga personer. Och personer med utländsk bakgrund som inte har kunskap om den svenska modellen. Det gör den vanliga tågordningen där företagen organiserar sig efter att fackförbundet fått medlemmar, och kan kräva kollektivavtal, sätts ur spel.

– Jag ser den låga fackliga organisationsgraden som ett stort hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen, säger Stefan Koskinen på Almega.

Vi hoppar tillbaka till avtalet som Transport och Foodora träffade. Det var i sig inget nytt avtal som träffades, utan separata villkor för cykelbuden. I botten ligger Transportavtalet, som tillämpas på bil- och lastbilsbuden. Som en del i det ingår ett arbetsmiljöavtal.

– Vi har kommit överens om hur vi jobbar med arbetsmiljöfrågorna, stakat ut en gemensam väg.

Enligt honom lämnar arbetsmiljölagen mer utrymme för tolkning, medan han anser att det i arbetsmiljöavtalet framgår mer tydligt vad parterna är överens om.

Avtalet med Foodora är ett hängavtal, eftersom bolaget inte hör till en arbetsgivarorganisation.

– Det är självfallet en viktig sak för arbetsmarknadens funktionssätt och legitimitet att parterna organiserar så stora delar av arbetsmarknaden som möjligt. Det bygger ju hela modellen på, säger Marcus Dahlsten som är vd på Transportföretagen.

Enligt honom har redan några av de mindre plattformsbaserade företagen i transportbranschen blivit medlemmar i arbetsgivarorganisationer. Dessutom säger han att organisationen för diskussioner med flera av de större plattformsbaserade företagen inom transportbranschen, men han vill dock inte avslöja vilka bolag det är frågan om.

– Jag tror att diskussionerna kommer att resultera i att flera av dem blir medlemmar, att de ser ett värde i det, säger han.

I diskussionerna med plattformsföretagen är det enligt Transportföretagen en fråga som diskuteras i synnerhet med plattformsföretagen, och det är den rättsliga statusen på den som jobbar för bolaget.

– Det finns olika varianter och en ohelig blandning av uppdragstagare och arbetstagare, och det är en av frågorna vi måste reda ut ordentligt med företagen.

Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega, menar att det är svårt att få in plattformsföretagen i kollektivavtalsmodellen som den ser ut nu.

– Vi sitter ju ofta ganska fast i gamla modeller i våra kollektivavtal. Det är en utmaning.

På vilket sätt då?

– Traditionellt utgår avtalen från kontors- och fabriksarbete där man jobbar dagtid på vardagar, och får mer betalt på andra tider. Nu har vi nya verksamheter som vänder det här på ända.

Vi snabbspolar igen, några år in i framtiden. Både på arbetstagarsidan och arbetsgivarsidan finns en stark tilltro till att de som parter kommer att få den nya verksamhetsformen innanför ramarna för den svenska modellen.

– Om fem år kommer det här att vara ett organiserat fenomen, säger Unionens Victor Bernhardtz.

Frågan är hur det ska gå till.

På Transport väntar man otåligt på att Foodora-målet ska prövas i Arbetsdomstolen.

– Ett svar på hur vi som facklig organisation kan gå vidare med våra krav på kollektivavtal, vilket avtal vi ska ställa krav på och vem vi ska ställa krav på, säger Mats Andersson.

Den bästa lösningen enligt honom skulle vara att de plattformsbaserade företagen skulle fås inom redan existerande avtal, antingen inom yrkesavtalen eller bemanningsavtalet – men bara i det fallet att egenanställningsföretaget ses som arbetsgivare.

– Vi ska inte skapa nya avtal, säger han.

Förbundet har heller inte för avsikt att stanna vid att teckna avtal bara med Foodora, utan vill få avtal med de andra stora företagen som till exempel Wolt och Ubereat.

– Det räcker inte med ett företag. Vi vill få en så hög täckningsgrad för avtalen som möjligt.

Victor Bernhardtz på Unionen är inne på samma linje som Mats Andersson på Transport, att avtalen med plattformsföretagen ska falla inom existerande avtal för att undvika speciallösningar.

– Jag ser inte att det finns ett behov av ett specifikt plattformsavtal. Från min horisont ser jag inte att det skulle öka benägenheten att träffa avtal, säger han.

2016 gav Unionen en rapport om plattformsekonomin, där en lösning som lyftes upp var en partsägd institution som ska reglera de digitala plattformarna med ett centralt kollektivavtal. Plattformar skulle certifieras av institutionen när de uppfyller de regler som parterna har kommit överens om.

Vad har föranlett ert ändrade synsätt?

– Idén var att hitta metoder där vi och andra aktörer kunde stärka efterlevnaden av lagar och avtal genom en mer digital och kanske till och med i vissa delar automatisk process. Sedan dess har vi fått insikt om att en sådan lösning ligger längre fram i tiden. Men jag tror fortfarande att det finns mycket att vinna på att utveckla digitala metoder för att göra det lätt att göra rätt.

Transportföretagens vd Marcus Dahlsten däremot tror att ett eget avtal som så långt som möjligt är anpassat efter de plattformsbaserade företagens verksamhet skulle kunna fungera som ett erbjudande för de här företagen – och på så vis främja organiseringen.

– Om man utgår från en så hög täckningsgrad som möjligt, så tror jag att det är absolut en tänkbar lösning att vi tecknar ett eget avtal för den typen av företag.

Han är inte orolig inför framtiden, och ser framför sig en anpassning, både från parterna som bärare av den svenska modellen och från plattformsbolagens sida. Han förhåller sig pragmatiskt till lösningen:

– Det viktigaste är ändå att de blir organiserade, oavsett om det sker genom ändringar i befintliga avtal eller genom ett helt nytt avtal.

Men samtidigt efterlyser han också att lagstiftaren skulle ta sitt ansvar för den gråzon som uppstått kring begreppen uppdragstagare och arbetstagare

– Det är framför allt upprätthållandet av begreppen som jag är ute efter. Praxis och lag vad gäller både det skatterättsliga och arbetsrättsliga är hyfsat klart.

Almegas Stefan Koskinens tankar kring parternas lösningar går i liknande banor.

– Jag tror att lösningarna beror på verksamheten och att det kommer uppstå olika lösningar på olika avtal. En del verksamheter letar sig in i existerande kollektivavtal, och en del nya avtal kommer till, säger han.

Jonna Söderqvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer