Säkerhetsrisk eller missbruk av lagen?

2021-11-18 16:16 Jonna Söderqvist  
Den uppsagda säkerhetssamordnaren på Migrationsverket förhörs av sitt ombud Joakim Lindqvist på ST, till vänster på bilden. På andra sidan vittnesbåset sitter arbetsrättsjurister Carl Durling och Cecilia Bergman på Arbetsgivarverket. Foto: Carina Eriksson

PÅ PLATS I AD. Missbrukade Migrationsverket säkerhetsskyddslagen för att få bort säkerhetssamordnaren från anställningen eller var uppsägningen befogad på grund av bristande tillit?

Den röda stämpeln med ordet SEKRETESS lyser rött i pappersbunten som ligger på kärandes bord den här dagen i Arbetsdomstolen. Den är väsentlig i dagens förhandling.  

Men innan förhandlingen börjar lyfter Arbetsgivarverkets arbetsrättsjurist Carl Durling frågan om förhandlingen ska hållas bakom stängda dörrar. Arbetsdomstolens ordförande Sören Öman vänder blicken mot ST:s förbundsjurist Joakim Lindqvist.  

– Är det något som ni tycker skulle vara så skadligt för säkerhetssamordnaren eller hans närstående att ni skulle vilja ha sekretess och stängda dörrar?  

– Nej, det ser jag inte.  

Ordföranden konstaterar att förhandlingen förs inför öppna dörrar. 

Pappersbunten är underlaget som ledde till att säkerhetssamordnarens säkerhetsklass 2 upphörde, och i slutänden till att han sades upp från Migrationsverket på grund av personliga skäl.  

Nu vill den uppsagda säkerhetssamordnaren och hans fackförbund ST att Arbetsdomstolen ska ogiltigförklara uppsägningen.  

– Han har inte brutit mot anställningsavtalet eller på annat sätt agerat att det föreligger saklig grund för att säga upp honom. Migrationsverket har missbrukat säkerhetsskyddslagen i syfte att få bort säkerhetssamordnaren från anställningen, säger Joakim Lindqvist i sakframställan.  

– Säkerhetsprövningen är lämplighetsbedömning. Han bedöms inte som pålitlig ur säkerhetssynpunkt. Vi sitter här idag för att man inte accepterar säkerhetsprövningen, säger Carl Durling. 

Säkerhetssamordnaren började jobba för den fristående enheten för säkerhetsfunktioner vid Migrationsverket i augusti 2018. Ungefär ett år senare, hösten 2019, initierade den dåvarande säkerhetschefen en förnyad säkerhetsprövning av säkerhetssamordnaren.  

– Myndigheten behandlar en stor mängd säkerhetskänslig information, säger Arbetsgivarverkets arbetsrättsjurist Carl Durling i sin sakframställan. 

Befattningen som säkerhetssamordnare är placerad i säkerhetsklass 2 enligt säkerhetsskyddslagen. Efter den förnyade säkerhetsprövningen beslutade Migrationsverkets säkerhetschef i mars 2020 att säkerhetssamordnarens inplacering i säkerhetsklass skulle upphöra. Det innebar att han inte kunde fortsätta arbeta i sin befattning. 

– Det här är ett beslut myndigheten är bundna av, säger Carl Durling.  

Arbetsgivaren gjorde en omplaceringsutredning, och erbjöd honom i stället en tjänst som migrationshandläggare på förvaret i Märsta. Säkerhetssamordnaren, med erfarenhet av säkerhetsarbete och en masterexamen, avböjde erbjudandet. Därefter sade arbetsgivaren upp honom på grund av personliga skäl med verkan från juni 2020. 

Förbundet anser att det saknar betydelse att han avböjde, eftersom anställningen var okvalificerad. 

Den uppsagda säkerhetssamordnaren förhörs. 

– När fick du ta del av de av de här uppgifterna? frågar hans ombud Joakim Lindqvist, och syftar på underlaget som låg till grund för beslutet om att placeringen i säkerhetsklass upphörde.  

– I sin helhet för fyra veckor sedan, svarar den uppsagda säkerhetssamordnaren. 

– Det påstås att du har kallat ledningsgruppen ett stort skämt, och att du talat om hela den här jävla myndighetsledningen. Är det något du har sagt? 

– Nej, det är ingenting jag sagt.  

Efter förhöret med den uppsagda säkerhetssamordnaren är det säkerhetschefen som fattade beslutet som sätter sig i vittnesbåset. Han förklarar att säkerhetsprövningen görs i ett riskreduceringsperspektiv och att man i bedömningen ser på lojalitet, pålitlighet och eventuella sårbarheter.  

– Om man underminerar ledningen medvetet skulle jag säga att det påverkar pålitligheten.  

Han fortsätter med att konstatera att ett upprepat missnöje kan vara en sårbarhet. 

– Mitt beslut grundade sig på bristande pålitlighet och oacceptabla sårbarheter. Jag ska inte vänta på att något ska hända. Jag gör en bedömning av var gränsen går för vad jag anser acceptabelt.  

– Ångrar du ditt beslut? frågar Arbetsgivarverkets Carl Durling. 

– Nej. Jag skulle fatta samma beslut idag, svarar säkerhetschefen. 

Fackförbundet har kallat en tidigare kollega och chef till säkerhetssamordnaren som vittne. Han är numera säkerhetschef för Riksrevisionen. Han arbetade ihop med säkerhetssamordnaren i ungefär ett år mestadels som kolleger. 

– Såg du indikationer på sårbarhet? frågar förbundsjurist Joakim Lindqvist. 

– Nej, det är inte min uppfattning, svarar den tidigare kollegan och chefen:  

– Den som ser och påtalar brister och lösningar kan ses som en resurs.  

Fackförbundet för fram att de faktiska omständigheter som låg bakom slopandet av säkerhetssamordnarens säkerhetsklass också ska ligga till grund för prövning av saklig grund för uppsägningen. 

– Vad är bevisat? Inget i underlaget utgör saklig grund, säger förbundsjurist Joakim Lindqvist i sitt slutanförande. 

Förbundet anser att tvåmånadersregeln ska tillämpas, eftersom Migrationsverket hade känt till de omständigheter som låg bakom säkerhetsbeslutet i mer än två månader innan säkerhetssamordnaren i juni 2020 fick veta om tilltänkt uppsägning.  

Arbetsgivarverket lyfter fram den nya säkerhetslagen från 2018.  

– Vad vi vet har ingen arbetsrättslig bedömning av den nya lagen gjorts. Men den nya lagen är mera tvingande för arbetsgivaren, säger arbetsrättsjurist Cecilia Bergman vid Arbetsgivarverket.  

Hon konstaterar att säkerhetsbeslutet är förvaltningsrättsligt bindande, men att det i sig inte innebär att saklig grund för uppsägning föreligger. Men efter att en omplaceringsutredning gjordes och säkerhetssamordnaren avböjde ett erbjudande om omplacering som arbetsgivaren anser skäligt, var uppsägningen berättigad. 

– Arbetsgivaren uttömde alla möjligheter att bibehålla personen kvar i anställningen. 

Om målet:

Parter: Fackförbundet ST stämde Migrationsverket genom staten och Arbetsgivarverket för ogiltig uppsägning. En säkerhetssamordnare förlorade sin säkerhetsklass i en omprövning. Arbetsgivaren erbjöd en omplacering som han avböjde. Efter det sade arbetsgivaren upp säkerhetssamordnaren. ST anser att uppsägningen inte är sakligt grundad. Förbundet kräver ogiltigförklaring av uppsägningen och 130 000 kronor i allmänt skadestånd. Arbetsgivaren bestrider detta. 

Saken: Ogiltigförklaring av uppsägning. 

Mål: A 107/20. 

Dom väntas: 1 december. 

Jonna Söderqvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer