”Var beroende av sin anställning”

2015-03-25 23:00 Elisabet Örnerborg  

Båda männen är från Irak, den ena är snickare, den andra är företagare. Snickaren vill ha betalt enligt den lön som angetts till Migrationsverket.– Jag sa att jag inte kan ta någon med hög lön, säger företagaren i Arbetsdomstolen.

Tvisten handlar om vilken lön parterna kommit överens om och om snickaren sa upp sig själv den 31 oktober 2012 ­eller om han blev avskedad i januari 2013, förklarar domstolens ordförande Jonas Malmberg inledningsvis.

Företagarens ombud advokat Ulf Holmberg berättar att hans klient fick asyl här 2002 och började med byggnationer i egen firma. Genom en gemensam ­bekant kom företagaren 2010 i kontakt med snickaren, som behövde hjälp för få uppehållstillstånd och arbetstillstånd i Sverige.

– De kom muntligen överens om en ­månadslön på 15 000 kronor.

Snickaren väntade sig drygt 29 000 kronor i månaden när han anställdes på heltid i november 2010, förklarar snickarens ombud förbundsjuristen Anneli Ohlsson Anderbjörk, LO-TCO Rättsskydd. När han fick 15 000 i stället och frågade efter resten av pengarna fick han veta att han skulle få dem så småningom.

– Han protesterade inte mer mot den lägre lönen eftersom han var beroende av sin anställning för att kunna vara kvar i Sverige, säger ombudet.

Snickaren arbetade både med byggnadsjobb och med administrativa upp­gifter. Han hade ett brett kontaktnät ­efter sitt mångåriga arbete i Irak. Eftersom f­öretagaren ville utöka fick snickaren åka till Jordanien och Irak för att starta upp verksamhet där. Han fick också lön under resorna, påpekar hans ombud.

Nej, det var fråga om semesterresor, menar advokat Holmberg. Företagaren hade kunnat avskeda snickaren på grund av den långa frånvaron om han haft någon kunskap om svensk arbetsrätt.

Tolken Abderrahim Jamai översätter båda ombudens timlånga anföranden till arabiska och får sedan tolka när såväl snickaren som företagaren förhörs. Han påpekar inför rätten att det borde ha varit en tolk till vardera parten.

– Jag kom till Sverige hösten 2007 på grund av hot som jag och mina barn utsattes för, berättar snickaren. Jag sökte asyl men fick avslag. En av mina bekanta tyckte synd om mig och sa att genom företagaren kunde jag få ett arbetsavtal och barnen kunde få stanna i Sverige.

Snickarens ombud Anneli Ohlsson Andersbjörk undrar vilka arbetsuppgifter han hade.

– Jag kunde ju det här med träsorter och elektriska varor, svarar snickaren.

– När träffade du och företagaren avtal om 29 300? frågar advokat Ulf Holmberg.

– Avtalet gjordes hos juristen. Facket har fastställda belopp, i och med att jag är snickare blev det den lönen.

– Det var bara för att du skulle få ett arbetstillstånd man skrev 29 300? säger advokat Holmberg.

– Nej, skakar snickaren på huvudet. Vi är fem stycken i familjen.

Företagaren berättar om hur avtalet skrevs:

– Vi gick till en jurist som jag litade på och jag skrev under, säger företagaren. Jag visste inte att han skrivit 29 300 i formuläret.

Advokat Holmberg frågar varför lönen höjdes först till 20 000 och sedan till 24 000.

– När du har en anställd som är duktig på att jobba måste du höja lönen, svarar företagen.

Advokaten ber företagaren berätta om snickarens arbetsuppgifter.

– Administrativa uppgifter är bara att glömma, han kan ju inte språket. Han har hjälpt mig med jobb i Rinkeby, han har målat, svarar företagaren.

I januari 2013 anmälde företagaren till Migrationsverket att snickaren inte längre var anställd hos honom.

– Varför dröjde du så länge, du anser ju att han sa upp sig själv den 31 oktober 2012? undrar snickarens ombud.

– Jag hade inte tid, jag jobbade ensam.

Mot slutet av dagen talar Jonas Malmberg om att domstolen har anlitat ytterligare en tolk till nästa dag.

– Men det var i dag det hade behövts mest, säger tolken efteråt till Lag & Avtal.

Vilken lön var avtalad?

PARTER: Byggnadsarbetareförbundet stämde en person med enskild firma. Till en snickare kräver förbundet lön, semesterersättning och 145 000 kronor i allmänt skadestånd för brott mot anställningsskyddslagen och mot kollektivavtalet. För egen del kräver förbundet 25 000 kronor i allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott.

SAKEN: Hade parterna kommit överens om den lön som uppgivits till Migrationsverket eller om den lön snickaren faktiskt fick? Sa snickaren upp sig själv den 31 oktober 2012 eller blev han avskedad den 10 januari 2013?

MÅL: A 238/13 och A 195/14.

DOM VÄNTAS: 25 mars 2015. Läs på lag-avtal.se

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen