Arbetsdomstolen

Sista striden för generaldirektören

Stämningen är bitvis mycket spänd mellan Sveriges Ingenjörer och deras medlem Maria Ågren närmast i bild och staten på andra sidan. Foto: Carina Eriksson
Förbundets ombud i mitten Karin Lundin är mest aktiv på arbetstagar­sidan. Den av­skedade generaldirektören Maria Ågren sitter mest och lyssnar. Foto: Carina Eriksson

Maria Ågren är den första generaldirektören någonsin som avskedats. När hon tar plats i förhörsbåset i Arbetsdomstolens rättegångssal för att ge sin bild av händelserna på Transportstyrelsen är omständigheterna därför unika.

Publicerad

Till vänster om henne sitter de två ombuden på Sveriges Ingenjörer – Karin Lundin och Magnus Bäckström. På höger sida har staten tagit plats, anförd av advokaten Robert Lakatos med juristen Hanna Schmidt från Arbetsgivarverket intill sig.

Av de sju förhandlingsdagarna är det här den enda gången som vi får höra huvudpersonen Maria Ågrens egna ord om händelseförloppet.

Frågan är om de totalt fyra tidsbegränsade avsteg från lagkravet på säkerhetsprövning av utländska individer som generaldirektören godkände kan läggas till grund för att avskeda henne. Hon fattade besluten i samband med att Transportstyrelsen flyttade it-driften från Trafikverket till IBM och dess utländska underentreprenörer.

I medierna är hon redan dömd. När det gäller det rättsliga efterspelet har hon skrivit på ett strafföreläggande och tagit på sig böterna för vårdslöshet med hemlig uppgift. Huvuden har sedan rullat ända upp i regeringen. Och staten har inte vikit en tum från sin linje sedan Statens ansvarsnämnd beslutade om avskedande den 28 september 2017.

Nu återstår prövningen i Arbetsdomstolen. I väntan på rättegången har Maria Ågren levt på a-kassa, långt ifrån de 115 200 kronor hon hade i månadslön som generaldirektör.

Hur gick det till när Maria Ågren bestämde sig för att bryta mot lagen? Hon beskriver hur beslutet växte fram i dialog med myndighetens it-direktör.

– Jag hade tillit till att han visste vad han talade om när han föreslog avsteg. Jag fick bilden att även om det inte var önskvärt så var det möjligt att göra tidsbegränsade avsteg om man gjort analyser och vidtagit kompensatoriska åtgärder.

Avstegen gjordes i väntan på att Säpo skulle hinna göra registerkontroller på de personer som skulle hantera känsliga och hemliga uppgifter i Transportstyrelsens system.

Maria Ågren får mest öppna frågor av sitt ombud och svarar ibland med uppåt fem-tio minuter långa utläggningar.

Hon berättar att hon under sin tid på Naturvårdsverket fattade många beslut om avsteg i fråga om bland annat jakt- och miljölagstiftningen.

– Så för mig var det inte konstigt att man kunde fatta beslut om dispenser eller avsteg.

När dåvarande säkerhetsskyddschefen på Transportstyrelsen upplyste sin generaldirektör om att han skulle skicka en säkerhetsrapport till Säpo med information om avstegen och de risker det innebar var det inget som Maria Ågren motsatte sig.

– Jag förstod att säkerhetsskyddschefen inte var helt bekväm med avstegen, men samtidigt kan rapporten ha varit ett sätt att friskriva sig gentemot Säpo.

I januari 2017 kallades Maria Ågren upp till Säpo för förhör sedan hon blivit delgiven misstanke om brott.

– Jag blev då väldigt chockad. Jag hade inte fått någon information om förundersökningen tidigare.

Senare i januari kallades Maria Ågren till ett nytt möte på näringsdepartementet och då meddelade näringsminister Anna Johansson att Maria Ågren måste lämna sitt uppdrag på Transportstyrelsen. Hon skulle dock få arbeta vidare på samma villkor men i andra sysslor på näringsdepartementet.

– Jag kände naturligtvis sorg över att tvingas lämna Transportstyrelsen men samtidigt lättnad över att ha fått en ny tjänst på regeringskansliet.

Maria Ågren trodde att saken därmed var utagerad och att ett eventuellt strafföreläggande inte skulle leda till avskedande.

– Jag hade nog inte skrivit på strafföreläggandet om jag hade fått annan information på mötet, till exem­pel om de hade sagt att förflyttningen bara skulle ske i avvaktan på vad som skulle hända framöver.

Mot slutet av förhöret när Maria Ågren pekat ut flera av sina kolleger som medansvariga för säkerhetsbristerna på Transportstyrelsen får hon frågan om hur hon ser på säkerhetsmedvetandet på Transportstyrelsen under hennes år på myndigheten.

– Jag förutsatte när jag tillträdde att en så stor myndighet med så stora system och en så stor verksamhet har en god koll på sin verksamhet och kunskap om hur man hanterar frågorna, men den bilden krackelerade med tiden. Jag tänker att det fanns överlag inte kompetens kring de här frågorna.

När statens ombud, advokat Robert Lakatos, håller sitt förhör med Maria Ågren blir svaren märkbart kortare och hon talar tystare och mer eftertänksamt. Rättens ordförande Catrine Lilja Hansson får flera gånger be henne höja rösten så att den tas upp av inspelningsmikrofonen som behövs för att kontrollera förhöret i efterhand. Nu är det mer av fakta­baserade ja- och nej-frågor utifrån dokument och protokoll som advokaten läser innantill ur. Som när han citerar säkerhetsskyddschefen i samband med ett mejl om ett av avstegsbesluten, där han upplyser om att det innebär ett kringgående av reglerna och ett medvetet risktagande.

– Är inte budskapet till dig här att om du skriver på så tar du en med­veten risk? Du accepterar risken inom säkerhetsskyddet, du accepterar risken som man tar genom kringgåendet.

– Budskapet är att genom att göra det här avsteget innebär det en förhöjd risk, säger Maria Ågren

– Är det också, som han skriver, ett medvetet risktagande? frågar Robert Lakatos.

– Vill man göra avsteg över tiden så är det förstås en medveten risk­bedömning, säger Maria Ågren.

De känsligaste uppgifterna som kan ha läckt ut till utländska underentreprenörer är körkortsbilder på svenska agenter med fiktiva skydds­identiteter. Det är detta som staten ser allvarligast på.

I ett skede avrådde säkerhets­skydds­chefen uttryckligen Maria Ågren från att göra avsteg. Statens ombud frågar henne varför hon inte följde det rådet.

– Det var inte så jag uppfattade honom (säkerhetsskyddschefen). Jag uppfattade det som en friskrivning från hans ansvar inför Säpo. Jag trodde att han medverkade till lösningarna även om han inte var helt nöjd med dem. På det här sättet markerade han att han inte var helt nöjd.

Robert Lakatos pressar i sin sista fråga den tidigare generaldirektören på om hon följde upp att inte bara IBM utan också dess utländska under­leverantörer skrev på så kallade säker­hets­skyddsavtal.

– Jag hade inte koll på vilka avtal jag skrev under och när det skedde, för det var så många avtal, svarade Maria Ågren.

– Så svaret är att du har egentligen inte följt upp att det fanns säkerhetsskyddsavtal med underleverantörerna? säger Robert Lakatos.

– Nej, det har jag inte följt upp, svarar Maria Ågren.

Under förhandlingsdagarna planerades för 15 vittnesförhör med bland annat tidigare kolleger till general­direktören, chefen för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, och tjänstemän på näringsdepartementet. Men nya vittnen kallas och flera vittnen hörs om flera gånger.

Den tidigare statssekreteraren på näringsdepartementet, Erik Bromander, vittnade om möten som han hade med Maria Ågren med början i mars 2016.

– Jag upplevde att frågan om it-driften var svår, men att hon hade flera lösningar på gång att implementera och att hon inte uppmanade regeringen att besluta om ytterligare åtgärder. Jag upplevde att hon hade frågan i sin hand, så att säga.

Därefter var det dags för Mattias Landgren, som tog över som stats­sekreterare och hanterade Maria Ågrens anställning, att vittna.

Mattias Landgren informerades den 9 januari 2017 om att Maria Ågren var delgiven misstanke om brottet vårdslöshet med hemlig uppgift. Statssekreteraren upplyste snabbt infrastrukturminister Anna Johansson och redan den 11 januari fick han en dragning av Säpo om situationen på Transportstyrelsen.

Dagen därpå arrangerade han ett möte på näringsdepartementet med Maria Ågren. Mattias Landgren insåg att situationen för generaldirektören var kritisk.

– Jag sa att jag var bekymrad och att det var synnerligen allvarligt att hon var delgiven misstankar. Jag sa också att det här ytterst var en förtroendefråga och att jag inte kunde utesluta att det kunde få arbetsrättsliga konsekvenser för henne, snarare tvärtom.

– Jag hade svårt att se att en generaldirektör som var misstänkt för brott skulle fortsätta som generaldirektör. Jag rådde henne att om hon är medlem i ett fackförbund ska hon kontakta förbundet.

En knapp vecka senare kallades Maria Ågren till ett nytt möte med Mattias Landgren och infrastrukturministern. Generaldirektören informerades då om att hon skulle omplaceras till arbete på regeringskansliet med bibehållen titel.

– Jag uppfattade att Maria förstod varför hon skulle omplaceras och att hon insåg att det var nödvändigt.

Mattias Landgren ska ha gett generaldirektören en lapp med ett telefonnummer till någon som kunde erbjuda samtalsstöd.

När Maria Ågren hade skrivit på strafföreläggandet började Mattias Landgren förbereda ärendet kring hennes fortsatta framtid som generaldirektör.

– Det här är ingen enkel beredning. Man har aldrig i modern tid avskedat en generaldirektör.

Målet är inte bara unikt för att det gäller en generaldirektör. Det rymmer många arbetsrättsliga principfrågor som AD ska ta ställning till. En fråga är om staten försuttit sin chans att avskeda Maria Ågren genom att ge henne en ny tjänst på regeringskansliet. En annan är om statens möjlighet att åberopa de aktuella omständigheterna hade preskriberats. Men den fråga som kommit att dominera rättegången är om Maria Ågren alls begick något brott. Här ska AD göra en självständig bedömning alldeles bortsett från strafföreläggandet.

Slutpläderingarna den sjunde förhandlingsdagen blir en urladdning där känslorna svallade från ombuden på båda sidor efter spänningar som uppstod redan under de muntliga förberedelserna i våras.

– De har nästan gillrat en fälla för Maria Ågren och nästan anstiftat till brott, anklagade Karin Lundin de ansvariga för it-säkerheten på Transportstyrelsen.

Statens ombud Robert Lakatos avbryter och protesterar.

– Ursäkta, du sitter i en offentlig rättegång och pekar ut två personer som tänkbart brottsliga.

Karin Lundin replikerar:

– Nästan, sa jag. Jag menar inte att de är brottsliga, men jag tycker att det är anmärkningsvärt om de varit av uppfattningen att avstegsbesluten var förbjudna och ändå inte avrådde generaldirektören från att göra avsteg.

Robert Lakatos ifrågasätter i sin plädering att ett av vittnena från IBM satt med och lyssnade på och lät sig påverkas av andra vittnen mellan de förhör och omförhör som hölls med honom.

– Jag tror han har hörts fem gånger, och efter sitt första förhör har han varit närvarande i rättssalen. Jag hoppas att domstolen har ögon för att kunna se det själv. När jag har suttit här har han suttit precis där bakom dem som förhörs, säger Robert Lakatos och pekar på de främre åhörarbänkarna precis bakom vittnesbåset.

Trots spänningarna kunde förhandlingen avslutas fredligt under ordföranden Cathrine Lilja Hanssons god jul-hälsningar.

Fanns det laglig grund för att avskeda generaldirektören?

Parter: Sveriges Ingenjörer stämde staten och ansåg att generaldirektören för Transportstyrelsen avskedats utan laga grund. I samband med överföringen av it-driften från Trafikverket till en privat aktör bötfälldes generaldirek­tören för brott rörande it-säkerheten. Parterna är oeniga om huruvida det räcker för avskedande. Saken: Avskedande.

Mål: A 152/17.

Dom väntas: 6 mars 2019.