Avtalsrörelsen

DE VÄNTAR PÅ KONFLIKTER

Gunilla Runnquist, tidigare förhandlingschef på Lärarförbundet.

Här är medlarna som löser de svåraste knutarna på svensk arbetsmarknad. Lag & Avtal har granskat vilka som oftast får förtroendet. Uppdragen är eftertraktade – arbetsmarknadens höjdare står på kö hos Medlingsinstitutet.

Publicerad

Den typiska medlaren är 60 plus och har lämnat sitt vanliga arbetsliv bakom sig. Medlare som varit avtalssekreterare eller förhandlingschefer har bra förutsättningar, menar Claes Stråth, Medlingsinstitutets generaldirektör.

De har haft en stark ställning, har lett förhandlingsdelegationer och är vana vid att hitta konstruktiva lösningar i förhandlingssituationer. Och de kan arbetsrätt.

Den som vill hamna på Claes Stråths lista kan börja med att lyfta luren.  

– Antingen ringer personen och frågar mig hur man blir medlare och om jag tycker att hon eller han skulle bli bra som det. Eller så är det någon annan som för personen på tal, säger Claes Stråth.

Man kan nominera sig själv eller låta en vän nominera en.

– Men det är svårt att ta sig in på egen hand, säger Claes Stråth.

Medlarna utses två åt gången, ibland är de tre. Det måste inte vara en medlare med bakgrund från vardera parten. 

– De flesta tror det. Men är du etablerad så minskar bakgrundens betydelse. Den tunnas ut ju mer erfarenhet du har som medlare.

Vägen från Claes Stråths huvud till ett medlaruppdrag går via en introduktionskurs. Sedan får den blivande medlaren följa med som tredje man. Medlingsinstitutet ordnar också uppföljningsträffar, hittills har det varit tre i år.

– Vi kallade in alla medlarna efter att Handels avtal blev klart.

Medlingsinstitutet tillsätter medlare efter en gemensam begäran från parterna eller om det lagts ett konfliktvarsel. Undantag kan göras om den ena parten absolut inte vill ha medlare.

– När vi tillsätter medlare frågar vi parterna om de har några förslag. Får vi några namn använder vi dem om de inte redan är upptagna eller bortresta. Då föreslår vi några andra.

36 olika medlare har anlitats från 2010 fram till nu. Av dem är bara en fjärdedel kvinnor. Men bland medlarna som haft flest uppdrag under den tiden är hälften kvinnor, enligt Lag & Avtals åtta i topp- lista.

– Problemet är att de kvinnliga medlare vi har tillgång till ofta har andra engagemang som gör att de tackar nej när de blir erbjudna ett uppdrag.

Efter att avtal träffats skriver medlarna en rapport till institutet, där de bland annat talar om hur många timmar medlingen pågått. Arvodet är 925 kronor i timmen. Det blir inget betalt för restid eller informationsträffar.

– Lönsamt eller inte, de tycker att de gör en insats och att det är en ära att få vara med i medlargänget, säger Claes Stråth.

Medlingsinstitutet har använt 36 medlare sedan 2010. Här är de åtta mest anlitade:

6 medlingar

Gunilla Runnquist, före detta förhandlingschef på Lärarförbundet.

11 medlingar

Jan Sjölin, tidigare avtalssekreterare på Kommunal under många år. Han är också före detta brandman och var tidigare ombudsman på Kommunal. Avtalssekreterare blev han 1988, han stannade på posten till 2002.

5 medlingar

Inger Ohlsson Örtendahl, före detta ordförande för Vårdförbundet, och generaldirektör för Arbetslivsinstitutet.

5 medlingar

Christina Rogestam, före detta vd och koncernchef för Akademiska hus, generaldirektör för Invandrarverket, riksdagsledamot för C.

5 medlingar

Olle Hammarström, företagare och f.d. departementssekreterare, utredningschef på Sif och forskningsledare på Arbetslivscentrum.

4 medlingar

Isa Skoog, före detta förhandlingschef på Sif, (nu Unionen.)

4 medlingar

Anders Sandgren, före detta chefsförhandlare på Verkstadsföreningen (nu Teknikföretagen).

7 medlingar

Bengt K Å Johansson, före detta biträdande finansminister (löneminister) för S.