Avtalsrörelsen

Poliser och officerare vill spräcka märket

Både poliser och officerare kräver betydligt högre löneökningar än vad andra grupper har fått i årets avtalsrörelse. Löneökningarna måste hamna långt över märket på 6,5 procent är båda förbundens mål. Officersförbundet kräver höjda lägstalöner med 14 procent.

Publicerad

När Polisförbundet och Officersförbundet fortsätter den statliga avtalsrörelsen på respektive myndighet kommer arbetsgivarna konfronteras med de höga lönekraven.

Båda motiverar sina krav med personalbristen.

Polisförbundet understryker att alldeles för få söker sig till yrket och för många lämnar det i förtid. Nu är det dags att locka tillbaka dem och locka fler till polisutbildningen.

Förbundet kräver att det extra anslag på 300 miljoner kronor som polisen fått för nästa år ska gå till löneökningarna.

– En stor andel måste gå till löneökningar för att komma tillrätta med den problematik som finns inom polisen och så att den numerärökning som regeringen efterlyser kommer till stånd, säger förhandlingschef Niklas Simson.

Läs också:

Han understryker att polisen för tio år sedan var ett yrke i toppen på den statliga lönestatistiken. Nu återfinns yrket i botten.

Är inte det statliga ramavtalets löneökning på 6,5 procent tillräckliga?

– Nej, det räcker inte. Vi har sedan ett par lönerevisioner tillbaka en samsyn med arbetsgivaren om behovet av en relativlöneförändring i förhållande till andra yrken. Om vi ska klara det behöver vi utfall som överstiger märket.

Niklas Simson vill inte uppge något procenttal, men säger att det behövs ganska mycket över märket.

– Budgeten för 2018 kommer vara styrande för förhandlingarna. Vår uppmaning till polismyndigheten är att prioritera så hårt som det går för att kunna lägga så mycket som möjligt på lön och få stopp på den här polisflykten.

Läs också:

Polisförbundet är oroligt för att varken de extra anslag som polisen får för de kommande åren och omprioriteringar i myndighetens budget kommer räcka, utan att det behövs ytterligare medel.

Förbundet räknar inte med att vara klara med förhandlingarna före årsskiftet. Detsamma gäller Officersförbundets förhandlingar.

Officersförbundet utgår också från bristen på personal i sina förhandlingar. Dessutom varnar förbundet för de stora pensionsavgångar som väntar. Förbundets lönekrav utgår från de lägsta lönerna som behöver höjas med 14 procent.

Läs också:

Lägstlönen för soldater ska höjas från 18 000 till 20 500 kronor och för officerare från 22 000 till 25 000 kronor, enligt kraven. De har inte höjts på fem år.

– Vi har yrkat i flera avtalsrörelser i rad att de behöver förändras. Först nu inser motparten att någonting måste göras, säger Susanne Nyberg, förhandlingschef, Officersförbundet.

Men det tuffa kravet leder också till konsekvenser för de redan anställda, som måste ha så pass stora löneökningar så att de inte hamnar bakom de nyanställda. Exakt vilken nivå som krävs har inte Officersförbundet inte gått ut med än, enligt Nyberg.

– Det blir den stora förhandlingsfrågan, säger Susanne Nyberg.

Hon tillägger att det behövs betydligt mer än 6,5 procent.

– Ja, det är vår bedömning.

Den statliga avtalsrörelsen för statstjänstemännen avslutades för en månads sedan när OFR, offentligförbundets förhandlingsråd, och Arbetsgivarverket gjorde upp om ett avtal. Nu tar lokala förhandlingar vid och de äger rum vid varje myndighet med det centrala avtalet som ram.

Konstruktionen i avtalet ger de lokala parterna möjlighet att komma överens om både högre och lägre löneökningar än märket, men om man inte kan enas gäller siffrorna i avtalet.

Då gäller 6,5 procent på tre år och en låglönesatsning enligt LO:s modell i industriavtalet. Per år har avtalet följande siffror:

1 okt. 2017: 2,2 procent, lägst 528 kr.

1 okt. 2018: 2,0 proc., lägst 491 kr.

1 okt. 2019: 2,3 proc., lägst 575 kr.