Fel att dra ned på friskvård när ohälsan minskar

Att sjukfrånvaro kostar arbetsgivaren pengar är självklart. Eftersom priset också är högt för samhället, har de politiska beslutsfattarna ordnat med en mängd förändringar som pressat ner sjukfrånvaron.

Nu har ohälsotalet sjunkit till en rekordlåg nivå. Det har inte varit så här lågt sedan 1998. Det finns en risk att arbetsgivare tappar intresset för friskvård och annat främjande av arbetshälsan.

- Historiskt har det definitivt varit så. Men nu känns det som att fler är medvetna om att med rätt åtgärder kan vi faktiskt få pengar tillbaka. Vi ser inte samma strypning av friskvård och arbetshälsa nu som tidigare, säger Erland Colliander, läkare och VD för Proformia Hälsa AB.

Erland Colliander har i flera studier sett att smärre krämpor, som inte leder till sjukfrånvaro, fortsätter att kosta pengar och lidande.

Huvudvärk, allergi, magproblem, depression, övervikt, nack- och ländryggsbesvär kan vara osynliga för arbetsgivaren. Därmed finns de inte med i beräkningarna när man överväger om det är vettigt att satsa pengar på friskvård.

- Enligt amerikanska studier betyder de här sjukdomarna och riskfaktorerna som övervikt och fysisk inaktivitet ungefär två procents minskad produktivitet per styck. Om vi lägger ihop flera av dem är det osäkert om ett plus ett blir två eller om de multiplicerar sig med varandra.

Erland Collianders budskap är att samma åtgärder som minskar sjukfrånvaron, ökar produktiviteten hos medarbetarna. Intäktsökningen kan vara upp till fem gånger högre än kostnadsbesparingen, vilket gör att hälsosatsningar är mer lönsamma än vad man tidigare trott.

Man ska alltså inte slå sig till ro med låg sjukfrånvaro.

- Låt säga att du har en man i 40-årsåldern som är frisk men som slutar vara fysiskt aktiv. Sedan går det några år och han börjar bli överviktig. I 50-årsåldern kommer han på en hälsokontroll och då hittar man högt blodtryck och höga blodfetter. Efter ytterligare några år hittar man diabetes. Hela den kombinationen är så vanlig att den har ett namn: metabolt syndrom. Men då kan man alltid undra lite: visste den här mannens chef något om det här? säger Erland Colliander.