Nyheter
Får jag behålla pengarna?
Jag har sagt upp mig från, och har slutat mitt förra jobb. Jag arbetade i ett stort företag, som samtidigt, som jag sade upp mig, förhandlade med en stor grupp anställda om "frivillig uppsägning", mot att de fick fördelaktigt lång arbetsfri uppsägningstid. Företaget fortsätter nu att betala lön till mig, trots att jag slutat. Kanske tror de att jag ingår i gruppen som forcerats att säga upp sig. Jag förstår att jag kan bli återbetalningsskyldig, men frågan är: Begår jag juridiskt sett ett brott, genom att inte meddela min förre arbetsgivare om de felaktiga utbetalningarna? <i>Alexander Lucas?</i>
Annons
När arbetsgivaren av misstag utbetalar för mycket i lön eller annan ersättning uppkommer frågan om beloppet kan återtas genom tvångsvis kvittning mot arbetstagarens lönefordran. För att kvittning skall få ske krävs att arbetstagaren med full insikt om misstaget tagit emot den felaktiga utbetalningen utan att meddela arbetsgivaren. Det krävs alltså kvalificerad ond tro hos arbetstagaren.
Även om det inte skulle föreligga rätt till kvittning kan arbetsgivaren ha kvar ett fordringsanspråk på arbetstagaren för det felaktigt utbetalda beloppet som får drivas in på vanligt sätt. I det aktuella fallet blir det under alla omständigheter knappast fråga om kvittning eftersom anställningen har upphört och det troligen inte finns någon lönefordran att kvitta mot.
Enligt en allmän princip har arbetsgivaren rätt att kräva tillbaka det felaktigt utbetalda lönebeloppet. Återkrav för utbetalning av misstag kallas condictio indebiti.
Enligt rättspraxis förlorar dock en arbetsgivare sin rätt till återkrav om arbetstagaren i god tro mottagit en felaktig löneutbetalning, dvs. varken insett eller bort inse att beloppet var felaktigt.
I detta fall förefaller mottagaren av den felaktiga utbetalningen inte vara i god tro. Dessutom är det tveksamt om god tro inom ramen för ett anställningsförhållande hade kunnat åberopas eftersom utbetalningen skett efter det att anställningen upphört. Återbetalningsskyldigheten förefaller därmed klar. Däremot är det svårt att se att det straffrättsligt skulle vara fråga om ett brott att inte göra den förre arbetsgivaren uppmärksam på den felaktiga utbetalningen.
Men om frågeställaren inser att pengarna egentligen tillhör den förre arbetsgivaren gör han sig sannolikt skyldig till olovligt förfogande enligt brottsbalken 10 kap 4§ om han tar ut pengarna från kontot.
Om frågeställaren inser att pengarna egentligen tillhör den förre arbetsgivaren och han tar ut pengarna från kontot eller anvisar betalning från kontot kan brottet olovligt förfogande (Brottsbalken, paragraf 4, kapitel 10) komma ifråga. I sådant fall kan frågeställaren förutom påföljd för brottet åläggas återbetalning med ränta genom skadestånd på grund av brott. Vi tycker att frågeställaren skall uppmärksamma bolaget på misstaget och återbetala pengarna.
