”Jag stångar min panna blodig om det behövs”

2017-10-19 00:00 Karin Nilsson  
”Den främsta frågan brukar vara: Vad gör facket? Nu har jag möjlighet att visa vad facket gör, och visa vad var och en av oss medlemmar kan bidra med. Jag vill minska glappet mellan styrelsen och medlemmarna.”

ANSTÄLLNINGSINTERVJUN. Dana Breicht är ny ordförande för Vårdförbundets avdelning Skåne. Hennes fackliga erfarenhet är liten. – Jag är helt ny. Ingen känner mig och jag känner ingen.

Vid årsmötet i slutet av september valdes sjuksköterskan Dana Breicht till ny ordförande i Skåne. Med 13 800 medlemmar är avdelningen en av förbundets största. Nattjobbet inom hemsjukvården i kommunen får hon nu lägga åt sidan.

– Det känns skrämmande och spännande, men jag räds inte ansvaret. Jag kommer att stånga min panna blodig om det behövs.

Hur ser din fackliga bakgrund ut?

– Jag har alltid känt ett stort engagemang men trivts mest som observatör. Jag tyckte inte att jag kunde bidra först.

När blev du redo?

– För något år sedan slutade den tidigare förtroendevalda. Det var ingen annan som ville ta över. Många sa ”Det händer ju inget” men så kände inte jag.

Varför valde årsmötet dig nu?

– Jag var en av sex kandidater och tänkte att jag inte kunde tävla mot de andra erfarenhetsmässigt. Men jag var valberedningens förslag och det var kanske inte bara jag som kände att det behövdes något nytt.

Det har varit en turbulent period i Skåne och hela styrelsen har bytts ut. Hur känns det att ta över i det läget?

– Man kan se det som en fördel. Vi kan börja från början.

Hur tänker du kring din begränsade er­farenhet?

– Jag vet att grunden inte är den bästa men jag läser på och vill framför allt lyssna på medlemmarna.

Hur börjar du?

– Jag vill ut på arbetsplatserna och bland annat träffa skyddsombuden för att höra deras åsikter.

Hur är läget för medlemmarna i Skåne?

– Det är nog samma som i övriga landet. Vi har gått på knäna länge och arbetsmiljöfrågorna är grundläggande, men allt hänger ihop.

Hur då?

– Det enda sättet att få upp sin dåliga lön är att byta arbetsplats. Det är i grunden inte fel att röra på sig, men man tappar kompetens. När jag började på SUS Malmö 2009 fanns det erfarna kolleger som man kunde be om råd och stöd. Sex år senare var flertalet nya. Det blir varken en trygg arbetsplats eller bra för patienterna.

Vad vill du göra?

– Vi måste lyfta det här mer. Jag tror att medvetenheten finns hos arbetsgivaren men frågan är hur man angriper detta bäst.

Vad blir svårast i din nya roll?

– Att få tiden att räcka till.

Karriär

2004

Flyttade från Tjeckien till Sverige. Kommer ursprungligen från Ukraina.

2010

Första arbetsplatsen som legitimerad sjuksköterska på SUS Malmö.

2015

Sjuksköterska i Malmö kommun.

2017

Ordförande i klubben.

Karin Nilsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer