Nyheter

Kulturchef i Sölvesborg köptes ut efter kritiska uttalanden

Sölvesborg styrs sedan valet 2018 av en allians mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och det lokala SoL-partiet. Foto: Johan Nilsson/TT
”Jag har funderat på om man kan klara sig vidare genom ett maktskifte bara genom att utföra sitt arbete och hålla sig till processerna. Men som tjänsteman och som chef för en verksamhet måste man kunna ta ett långsiktigt ansvar, vi måste få påpeka konsekvenserna av förd politik. I alla fall när det gäller en institution som ett bibliotek, som vidmakthåller och reproducerar vad som är vår demokrati”, säger Sofia Lenninger. Foto: Veronica Johansson/SvD/TT

Yttrandefrihet. Kulturchefen i Sölvesborg, Sofia Lenninger, köptes i oktober ut av kommunledningen. Hon uppfattar utköpet som en följd av att hon uttalat sig om det SD-ledda Samstyrets ändringar i biblioteksplanen.

Publicerad

Den nya inriktningen på politiken i Sölvesborg har under hösten väckt stort intresse i nyhetsmedier. Kulturchefen i Sölvesborg, Sofia Lenninger, uttalade sig i september i Biblioteksföreningens tidning Biblioteksbladet om sin roll som tjänsteman i Sölvesborg. En månad därpå köptes hon ut. Hon säger sig inte ha fått veta varför.

Kommunchefen Lars Ericsson vill inte närmare diskutera anledningarna till utköpet, utan säger att kommunledningen har kunnat träffa en uppgörelse med vederbörande som följer arbetsrättens regler med facklig medverkan.

– Det finns en förtroendeklyfta som hänger ihop med chef- och ledar­skap och hur man ikläder sig den rollen. Det är en bedömning av det samlade ledarskapet från hennes sida.

På en direkt fråga om det före uttalandena i media funnits anmärkningar på Sofia Lenningers arbete svarar han att inga disciplinåtgärder har vidtagits. Och på frågan om vilken betydelse hennes uttalanden i medierna haft för utköpet svarar han att han inte vill recensera delarna i hennes ut­övande av chefskap.

Sofia Lenninger själv ställer sig frågande till förklaringen.

– Min syn på ledarskapet har aldrig varit uppe till diskussion. När jag kom in till mötet där frågan om utköp första gången togs upp föreslogs först lite prövande att jag skulle vara utbränd. Men de släppte det temat rätt snabbt. Det är jag ju inte, säger hon.

Hon ville inte heller sluta på sin tjänst som kulturchef. Hon uppfattar sig som apolitisk och hon anser att hon har skött sitt arbete mycket väl, utan anmärkning under tio år.

Att hon fick ett erbjudande om att avsluta sin tjänst hade alltså enligt kommunledningen inte med uttalandena i medierna att göra. Men två dagar efter att frågan om utköp första gången kom upp kallades hon till ett möte där ett konkret utköpsförslag presenterades.

– När jag kom in till detta andra möte på min chefs kontor fanns Biblio­teks­bladet uppe på en skärm. ”Vi har tittat på den”, var förklaringen till det.

Artikeln där handlade om änd­ringar i biblioteksplanen som gjorts av det SD-ledda Samstyret, som efter förra valet bildade majoritet i kommunen.

– Journalisterna ringde först till politiken, till kommunalrådet Louise Erixon (SD). Sedan började de ringa till mig. Och Louise Erixon uttalade sig i intervjuer på ett sådant sätt att jag kände att jag blev puffad framför de förändringar som politiken stått för. Jag ville klargöra min roll som tjänsteman, berättar Sofia Lenninger.

Sofia Lenninger uttryckte i artikeln kritik mot Samstyrets intentioner med politiken, som hon ansåg strider mot bibliotekslagens portalparagraf, att verka för det demokratiska samhällets utveckling genom bidrag till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning.

Som kulturchef i en kommun har Sofia Lenninger ett starkt skydd för sin yttrandefrihet. Den som yttrar sig om en privat arbetsgivare riskerar att bryta mot lojalitetsplikten. Den offentliganställdas mer omfattande yttrande­frihet är ett sätt att värna allmänhetens insyn i myndigheterna. Enligt grundlagen, Europakonventionen och EU-stadgan får offentliganställda yttra sig i media om arbets­givaren.

– Den som är chef kan i vissa fall tvingas gå om förtroendet är förbrukat, men så länge en anställd i kommunen har skött sitt jobb kan kritiska uttalanden i traditionella medier inte vara saklig grund för uppsägning, säger Ellen Hall, förbundsjurist på Ledarna.

– En arbetsgivare inom den offentliga sektorn får inte ingripa mot en anställd för att den anställde utnyttjar sina grundlagsfästa fri- och rättigheter genom att vända sig till en tidning och uttala sig om arbetsgivaren. Alltså använder sin meddelarfrihet. Med andra ord gäller ett repressalieförbud.

Som chef måste man samtidigt lojalt följa och genomföra lagligt fattade beslut i verksamheten.

– Vad som ibland kan vara problematiskt är att avgöra hur långt lojalitetsplikten sträcker sig för exempelvis en förvaltningschef i en kommun. Hur mycket kan du generellt kritisera ett ledningsbeslut?

Ellen Hall poängterar att den tjänste­man som hamnar i en sådan situ­ation bör vända sig till sin fackliga organisation. Om en arbetsgivare anger att man vill skilja en person som använt sin yttrandefrihet från sin tjänst, kan flera skyddslagstiftningar bli aktuella. Ingenting hindrar att man i samförstånd avslutar anställningen genom en överenskommelse. Då kan en facklig organisation stötta så att överenskommelsen blir så bra som möjligt.

Sofia Lenningers tjänst avslutades för en kompensation på 14 månadslöner.

– Jag fick bra stöd från mitt fack­förbund Ledarna både lokalt och regio­nalt. Det var jag som inte orkade gå i djupare konflikt med Sölvesborgs kommun. Jag ville få ett avslut, säger hon.

– Jag kände att det var omöjligt att fortsätta. Hur ska jag med någon trovärdighet inför mina medarbetare och verksamhetschefer kunna gå in i de ramäskande processerna om kommunledningen inte vill ha mig? Det är omöjligt. Det skulle gå ut över verksamheten.