Rött gör slöa aktiva Blått dämpar ivriga

Vid Luleå tekniska universitet forskar Alexandra Moore om samband mellan fysisk miljö - olika designfaktorer - och välbefinnande i arbetsmiljön.
Hennes råd till dem som ska inreda eller förändra den fysiska miljön på en arbetsplats är att tänka på helheten. Hur ska den bäst utformas för att fungera både för verksamheten och mellan människorna som jobbar där. Två faktorer som klart påverkar är ljus och färg, anser Alexandra Moore.
- Fel ljus, eller för lite ljus, gör att man får ont i ögonen, ont i huvudet. Färg påverkar aktivitetsgraden.
Men hur, det vill hon återkomma till. Fast rent generellt är vissa gröna och blå toner lugnande.
Aktiverande är först och främst klarrött men också orange och gult. Alexandra Moore håller just nu på med sin första fallstudie.
Hon hoppas kunna presentera en checklista på olika designfaktorer och deras påverkan när hon så småningom lägger fram sin doktorsavhandling.
Trivs du?
Jajamen
Annika Härenstam forskar på Arbetslivsinstitutet om förändringar i arbetslivet och dess konsekvenser för arbetsförhållanden, hälsa och välbefinnande. För att ta reda på om folk befinner sig väl på sitt jobb kan forskaren inte fråga rakt på sak:
Trivs du?
- Då svarar alla ja. I stället kan forskaren fråga om man har arbetslust när man går till jobbet på morgonen eller om man känner olust, förklarar Annika Härenstam.
Och vad menar man med att trivas på jobbet?
- Det är olika för olika människor, ett socialt bra klimat, fungerande relationer på jobbet, intressanta arbetsuppgifter, kompetensutveckling, bra lön eller karriär.
- Trivas kan man göra i de mest vedervärdiga sammanhang så länge det är bra betalt, det vill säga är värt besväret.
Annika Härenstams forskning om hälsa visar att inflytande och möjlighet att utvecklas i jobbet ger positiva effekter på hälsan. Likaså att folk blir bekräftade, ingår i ett socialt sammanhang, har rimlig arbetsbörda och tydliga mål för sitt arbete - så att de inte känner att det aldrig blir bra hur mycket de än jobbar.
Fel ljus ger huvudvärk
Fel ljus ger huvudvärk, rätt färg kan ge önskad aktivitetsgrad. Men på frågan hur arbetsplatsens design påverkar trivseln finns det inga färdiga svar.
- Den som tycker att arbetsplatsen inte ser trevlig ut eller den som inte får ett eget rum kan ta det som ett tecken på hur lågt företaget värderar henne eller honom.
Det säger Anna Rylander, doktorand vid KTH Syd, som forskar om samspelet mellan design, hälsa och intellektuellt kapital i kontorsmiljö. Om vad de som jobbar på kontoret läser in i miljön och hur miljön påverkar dem.
- Är ledarskapet dåligt, är organisationen dålig spelar det ingen roll hur miljön ser ut. Men tvärtom så kan miljön stärka de bra sidorna, säger Anna Rylander.
- Man kan inte ersätta en dålig psykosocial miljö med en bra fysisk miljö, men man kan förstärka en bra psykosocial miljö, sammanfattar hon sina resultat.
Tid att tänka
Exempel på vedervärdiga arbetsplatser ger professor Bo Melin, som forskar om hur psykologiska faktorer påverkar kroppen. Han har tidigare forskat om arbete vid löpande band.
- Vi klarar väldigt mycket stress om vi bara får återhämta oss. I callcenters, som är vår modernaste arbetstyp, saknas tid för återhämtning.
- Löpande band fick mycket kritik för att de delade upp tanke och handling. Men det var tur att man separerade tanke och handling. I callcenter har man 400 likartade samtal per dag och ingen chans att tänka på något annat. Det är mycket värre, man blir väldigt trött.
Bo Melin menar att det är unikt för oss människor att kunna tänka framåt. Det gör att vi kan oroa oss men också att vi kan planera för att minska vår oro. Den som står vid det fysiska löpande bandet kan tänka framåt. Det kan inte den som sitter i ett callcenter.
Callcenter
kan vara kul
- Trivsel var i mångt och mycket den sociala biten som kamratgänget och arbetsinnehållet med variationsrika kundkontakter, säger Allan Toomingas som forskat om arbetsförhållanden och hälsa vid callcenters.
Det vill säga kamratgänget och variationsrika kundkontakter var svaren på vad det bästa med jobbet var. Svaren på vad det sämsta med jobbet var handlade om att det inte gick att bestämma sin egen arbetstid, att arbetssituationen var hårt bunden och att det var för mycket samtal.
Just nu håller Allan Toomingas på med att ta reda på orsaker till förtida yrkesavbrott bland sjuksköterskor. Men han gör klart att det inte bara är att vända på begreppen. Att ta reda på orsakerna till att folk inte trivs på sin arbetsplats säger inte så mycket om vad som skulle göra att de trivdes.
- Först måste basfaktorerna som en dräglig arbetsmiljö och en dräglig lön vara uppfyllda. Det är som att man måste ha mat för dagen innan man kan fundera på saker som meningen med livet och ett positivt livsinnehåll. När det är uppfyllt är det flera faktorer som ska till för att man ska kunna tala om att man trivs på arbetsplatsen.