Den svenska modellen bromsar strejker

2022-10-26 16:49 Kamilla Kvarntorp  
"Man får strejka i Sverige. Men vi har skapat ett väldigt tryck på att försöka lösa ut konflikter innan det går så långt, säger Irene Wennemo. Foto: Janerik Henriksson/TT

TEMA MEDLING. Både ur internationellt och nordiskt perspektiv har Sverige få förlorade arbetsdagar på grund av stridsåtgärder.

Detta är den fjärde artikeln i ett tema om medlarnas roll på den svenska arbetsmarknaden. Läs tidigare artiklar.

Läs mer: ”Man måste ha ett stenansikte”

Läs mer: ”Det har varit komplett meningslöst att ha medlare inkopplade” 

Läs mer: Få kvinnliga medlare

Både det varsel som facken inom Svenska kyrkan lade i april och pilotfackets varsel i somras ledde till strejk. Men det är ovanligt att varsel leder till strejk i Sverige.

År 2020 gick inte en enda arbetsdag förlorad på grund av stridsåtgärder på arbetsmarknaden och förra året förlorades bara elva arbetsdagar på grund av arbetsmarknadskonflikter.

Under perioden 2010-2020 förlorades 8 873 arbetsdagar i Sverige. Det kan jämföras med Finland som hade flest antal förlorade arbetsdagar i Norden under perioden, 130 316, enligt Medlingsinstitutets statistik.

Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo anser att den svenska modellen, där fack och arbetsgivare tillsammans kommer överens om löner och andra villkor i kollektivavtal, bromsar antalet strejker.

– Man får strejka i Sverige. Men vi har skapat ett väldigt tryck på att försöka lösa ut konflikter innan det går så långt. Och blivit duktiga på det, säger hon.

Christer Thörnqvist, docent i arbetsvetenskap vid högskolan i Skövde, beskriver också att den svenska modellen med stark centralisering är ett effektivt sätt att lösa konflikter.

– Vi har otroligt få konflikter i Sverige. Främst arbetsgivare brukar hävda att en del fackföreningar kan få igenom vad de vill, bara genom att hota med strejk. Det är lite överdrivet. Men industritjänstemän är fullt medvetna om att de har en stark potential att få igenom krav bara genom att hota med strejk, säger han.

Det är vanligare att ett varsel leder till konflikt om en fackförening inte tillhör någon centralorganisation. Det gäller både Svensk Pilotförening och Hamnarbetarförbundet, som ligger bakom de mest uppmärksammade konflikterna de senaste åren.

– Fristående organisationer styrs inte av någon centralorganisation och är därför mer lättrörliga. De har lättare att driva en fråga till sin spets. Då blir det fler strejker och lockouter, säger Christer Thörnqvist.

 

Land Genomsnittligt antal konfliktdagar per år 2010-2020
Danmark 98 245
Norge 127 407
Finland 130 316
Sverige 8 873
År Antal konfliktdagar i Sverige
2001 11098
2002 838
2003 627 541
2004 15 282
2005 568
2006 1 972
2007 13 666
2008 106 801
2009 1 560
2010 28 895
2011 254
2012 37 072
2013 7 084
2014 3 450
2015 234
2016 10 417
2017 2 570
2018 50
2019 7 577
2020 0
2021 11

Kamilla Kvarntorp

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna

Tidningen