”Tydligt med arbetsgivarens ansvar för psykosocial arbetsmiljö”

2020-11-24 08:00 Elisabet Örnerborg  
Susanna Kjällström var förbundsjurist hos LO-TCO Rättsskydd när hon företrädde Byggnads och VVS-montören i det här målet. Sedan den 1 mars 2020 är hon förbundsjurist och teamchef hos Unionen.

DOMARNA SOM FORMADE ARBETSRÄTTEN. En VVS-montör hade en ansträngd relation med sin chef. I stället för att göra något åt konflikten riktade bolaget anklagelser mot mannen som till slut sa upp sig. Det strider mot god sed på arbetsmarknaden, ansåg Byggnads och vann gehör i AD.

AD-DOMAR. En VVS-montör hade en ansträngd relation med sin chef. I stället för att göra något åt konflikten riktade bolaget anklagelser mot mannen som till slut sa upp sig. Det strider mot god sed på arbetsmarknaden, ansåg Byggnads och vann gehör i AD.

- Det är egentligen den första domen där man så tydligt adresserar arbetsgivaren som ansvarig för den psykosociala arbetsmiljön, säger förbundsjuristen Susanna Kjällström som var ombud för Byggnads.

VVS-montören drabbades av psykisk ohälsa på grund av konflikten med chefen, ansåg hans fackförbund Byggnadsarbetareförbundet. Situationen blev så ohållbar att förbundet påkallade förhandling med bolaget och begärde att företagshälsovården skulle kopplas in. I stället valde bolaget att rikta anklagelser mot mannen genom en intern utredning och att skicka en allmänt hållen varning till montören. Montören, som varit anställd i bolaget sedan 2005, sade till slut upp sig den 21 mars 2018.

Förbundet menade att bolagets agerande var otillbörligt och stred mot god sed på arbetsmarknaden. Mannens uppsägning har provocerats fram, vilket ska jämställas med en uppsägning från bolagets sida. Förbundet hade yrkat att han skulle ha 150 000 kronor i allmänt skadestånd för den felaktiga uppsägningen.

- Det var en ömsesidig konflikt mellan montören och hans chef, företagets ledning. Men arbetsgivaren tog inte sitt ansvar på allvar trots att VVS-montören mådde dåligt och trots att Byggnads vid flera tillfällen försökte få arbetsgivaren att göra något åt situationen. I stället kom arbetsgivaren att bemöta montören med att hans agerande bara handlade om att han ville bli utköpt. Och inte ens när montören till slut mådde så psykiskt dåligt att han blev sjukskriven tog arbetsgivaren fasta på Byggnads förslag till åtgärder utan varslade VVS-montören om avskedande, säger Susanna Kjällström.

Provocerades att säga upp sig - får skadestånd 

Bolaget bestred yrkandet och skulle det ha blivit fråga om skadestånd skulle det jämkas, i första hand till noll.

Arbetsdomstolen slog fast att var olämpligt att ge en arbetstagare en oprecist formulerad skriftlig varning utan att samtidigt förklara vad som läggs arbetstagaren till last. En varning ska syfta till att ge arbetstagaren tillfälle att förändra sitt beteende. Att dessutom skicka varningen med posten under montörens semester, när den lika gärna kunde ha överlämnats personligen vid ett senare tillfälle, framstår varken som ändamålsenligt eller hänsynsfullt, resonerade domstolen.

Domstolen framförde också att montören bidrog till att konflikten med chefen eskalerade genom att inte i juli 2017 boka tid för samtal med henne, att undvika att tala med henne och att till andra anställda göra uttalanden som kunde uppfattas som att han ville skada bolaget.

Läs mer: ”Förvånad över hur svårt det var ta tillbaka uppsägning”

Men det som är avgörande för om bolaget ska anses i strid med god sed på arbetsmarknaden ha förmått montören att avsluta anställningen är händelseförloppet från och med förhandlingen den 12 mars 2018, enligt domstolen. Att montören och chefen inte talade med varandra var uppenbarligen ohållbart ur arbetsmiljösynpunkt. I enlighet med arbetsmiljöregleringen borde bolaget ha vidtagit åtgärder för att hantera konflikten. En sådan åtgärd hade kunnat vara, som förbundet tidigare hade föreslagit och nu krävde av bolaget vid förhandlingen, att anlita företagshälsovården.

Att bolaget vägrade göra detta och i stället förklarade att det inte fanns någon konflikt och att montören bara var ute efter avgångsvederlag framstår enligt domstolen som anmärkningsvärt. När montören dagen efter mötet sjukskrev sig måste det ha stått klart för bolaget att sjukskrivningen berodde på psykisk ohälsa kopplad till arbetsmiljön och konflikten med chefen. Trots detta mejlade chefen en skrivelse till honom om att han brutit mot sina skyldigheter i flera avseenden och krävde skriftligt svar inom tre dagar.

Han svarade samma dag att han inte kunde bemöta anklagelserna. Bland annat benämndes en kund YY, och han visste inte vem det var.

Domstolen kommer fram till att bolaget har handlat i strid med god sed på arbetsmarknaden. Bolaget måste ha insett att det genom sitt handlande framkallat en svår situation för montören och därmed en risk för att han skulle lämna sin anställning.

Att montören vid två tillfällen gjorde privata ärenden på sin fritid, besiktigade bilden vid det ena, besökte sin mor vid det andra, är inte saklig grund för uppsägning, som bolaget hävdat. Bolaget har inte gjort klart att sådana privata ärenden inte får göras på arbetstid och inte heller att det inte tolereras, skriver AD i domen.

Vidare slår domstolen fast att montörens olämpliga uttalanden var uttryck för frustration och inte menade att skada bolaget, det var därför inte saklig grund för uppsägning. Att han till sitt fackförbund sagt att han mobbades av chefen var han i sin fulla rätt att göra.

Bolaget hade trots uppmaningar från förbundet inte vidtagit några åtgärder för att komma till rätta med de stora samarbetsproblemen mellan montören och chefen. Och även om han själv bidrog till problemen betyder det inte att bolaget hade rätt att säga upp honom.

AD bestämde det allmänna skadeståndet till 30 000 kronor eftersom VVS-montören bidragit till händelseförloppet. Som i huvudsak förlorande part ska bolaget betala Byggnads rättegångskostnader. Men Byggnads yrkande på 413 297 kronor för ombudsarvode är för högt anser Arbetsdomstolen och uppskattar att en skälig ersättning för ombudsarvode i det här målet är 300 000 kronor. Bolaget ska betala 309 706 kronor för förbundets rättegångskostnader.

Vad får domen för konsekvenser?

- Min förhoppning är att de arbetsgivare som inte tidigare har förstått att de har ett ansvar för den psykosociala arbetsmiljön nu tar de här frågorna på större allvar, tar hjälp av företagshälsovården, gör något. I det här fallet var det en konflikt mellan en anställd och hans chef som båda mådde dåligt av, i andra fall kan det vara mellan två kolleger. Vi vet att vuxenmobbning är ett stort problem på våra arbetsplatser. Och vi vet att psykisk ohälsa är vanligt. Det är viktigt att arbetsgivaren tar sitt ansvar, tar tag i problemen så att situationen på arbetsplatsen förbättras, säger Susanna Kjällström.

Fler artiklar i serien ”Domarna som formade arbetsrätten”:

”Det är bra för företag som bedriver teknisk utveckling”

Läs mer: ”Ett osäkert rättsläge har blivit säkert”

Läs mer: ”Myndigheten ställs inför en problematisk situation”

Missa inga nyheter - beställ Lag & Avtals kostnadsfria nyhetsbrev

Domarna som formade arbetsrätten 2020

Lag & Avtal blickar tillbaka på viktiga domar från Arbetsdomstolen under 2020 och frågar ombud och andra experter vad de får för arbetsrättsliga konsekvenser.

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsrätt