Klart med krisavtal i coronavirusets spår

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv välkomnar förslaget, men hade gärna sett att det började gälla direkt.

– Vi och de fackliga motparterna har sagt att vi behöver få detta på plats under en lång tid. Det vi är kritiska till är varför det ska behöva ta till den 1 augusti, när det är alldeles uppenbart att vi behöver få det på plats nu, säger Mattias Dahl, vice vd och ansvarig för arbetsmarknadsfrågor.

Avtalet syftar till att förhindra stora varsel när industrin drabbas av ekonomiska chocker utifrån, vilket coronaviruset är ett exempel på. Det kan handla om att sänka arbetstid och lön för anställda i stället för att företag ska behöva ta till massuppsägningar.

Frågan blev aktuell under finanskrisen 2008. Då sade svenska företag upp anställda i mycket högre utsträckning än sina motsvarigheter i Tyskland, och jobben kom i många fall aldrig tillbaka till Sverige.

På plats snart

Det finns sedan 2014 ett system för korttidsarbete men det kan endast användas vid synnerligen svåra, allmänna konjunkturlägen och därför behöver systemet utvidgas, enligt januaripartierna. Reformen gör att avtalet kan tillämpas även vid andra händelser i omvärlden. För att införa avtalet på arbetsplatser måste fack och arbetsgivare vara överens.

Läs mer i Lag & Avtals artikel om korttidsstödet -

Beskedet från partierna är att systemet ska vara på plats snart, men tidsramen är högst oklar. På torsdagen beslutar regeringen om en lagrådsremiss.

– Nu är vi överens och då handlar det om att klubba igenom förslaget. Det kommer vi att kunna göra väldigt snabbt, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

– Det här kommer att kunna vara till nytta för företag i den situationen som man är i nu med coronaviruset, slår Bolund fast.

Inte stöd i efterhand

– Vi tycker det är angeläget att få det här på plats, säger finansminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff.

Men finansministern talar om att förslaget kan bli aktuellt först den 1 augusti. Detta eftersom det måste kopplas till en budget. På frågan om företag som lidit ekonomisk skada av coronaviruset då kan få stöd i efterhand svarar hon:

– Det brukar vara svårt med retroaktiv lagstiftning.

Men Svenskt Näringsliv anser att vikten av att ge företagen stöd måste väga tyngre.

– Här får man göra en värdering. Om det är lagtekniskt besvärligt i den ena vågskålen, medan framtiden för näringslivet, arbetslösheten, samhället och statsfinanserna i andra vågskålen, då tar jag hellre lite besvärlig lagstiftning, säger Mattias Dahl.

Kostar 40 miljoner

Finansminister hoppas att det finns en teknisk möjlighet att få in det nya krisavtalet snabbare.

Beräkningen är att förslaget kommer att kosta 40 miljoner kronor första året och sedan 350 miljoner kronor om året när systemet är utbyggt, pengar som ska tas ur statsbudgeten.

TT: Varför fanns inte ett sådant här avtal på plats tidigare? Nu reagerar ni på något som sker i omvärlden, hade man inte kunnat förutse att pandemier kan drabba företag?

– Jo, det är också därför vi har haft ett arbete i gång med ett sådant här förslag. Nu är det väldigt bra att vi kan möta coronautbrottet med lagstiftning, säger Per Bolund.